Natoländernas ledare enades på toppmötet om ett nytt löfte om framtida Natomedlemskap för Ukraina.
– Vi kommer att bjuda in Ukraina som ny Natomedlem när de allierade länderna är överens om det, och Ukraina har uppfyllt kraven, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Ukraina fick dock ett löfte redan 2008 om framtida medlemskap. Den här gången ville Ukraina få ett tydligare löfte med ett årtal för inträde i försvarsalliansen.
Så blev det dock inte.
Men Stoltenberg hävdar att det nya löftet, tillsammans andra beslut som toppmötet fattat är ett "starkt budskap" jämfört med 2008.
"Är absurt"
Redan innan toppmötet tagit sitt beslut gick den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj ut med kritik på twitter. Han skriver att det är "absurt" att Nato inte diskuterar en tidtabell för när Ukraina ska bjudas in som medlem till Nato eller för när ett Natomedlemskap ska vara uppnått.
Zelenskyj befarar att ett vagt Natolöfte öppnar för att ett ukrainskt medlemskap kan bli ett förhandlingskort för Nato i eventuella framtida fredsförhandlingar med Ryssland.
Det skulle innebära motivation för Ryssland att fortsätta terrorn, enligt presidenten.
Zelenskyj har bjudits in till Natotoppmötet och kommer att delta på onsdagen.
Är oroade
En rad Natoländer, framförallt från det forna östblocket har stött Ukrainas krav på ett tydligare löfte om att få bli medlem när kriget är slut.
Men flera stora Natoländer, som USA och Tyskland, är oroade för att utfärda ett löfte till Ukraina som automatiskt leder till medlemskap utan att Ukraina lever upp till Natos krav eller trots att en konflikt med Ryssland fortfarande pågår.
De krav Ukraina måste leva upp till, förutom att kriget ska vara slut, handlar om att stärka rättsväsen och andra institutioner, bekämpa korruption och se till att full interoperabilitet råder mellan det ukrainska försvaret och Natos styrkor.
För att skynda på vägen in i Nato har toppmötet beslutat om en kortare medlemskapsprocess för Ukraina. Det ska ske genom att landet slipper att gå igenom Natos handlingsplan för medlemskap, MAP.
Toppmötet antog också ett mångårigt stödprogram för att Ukraina ska kunna anpassa sitt försvar till Nato.
Det kommer även att inrättas ett Nato-Ukrainaråd, som har sitt första sammanträde redan på onsdagen.
Försäkringar på gång?
Bland de stora Natoländerna, som USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland, diskuteras även säkerhetsförsäkringar för Ukraina tills landet kan bli medlem i Nato.
Diskussionerna förs i den så kallade G7-gruppen, där även Kanada, Italien och Japan ingår.
Säkerhetsförsäkringarna ska, enligt nyhetsbyrån Bloomberg, handla om leveranser av modern försvarsutrustning till luft, land och sjöförsvaret med prioritet på försvaret av luftrummet, artilleri, långdistansrobotar och pansarfordon. Det ska även röra sig om stöd till Ukrainas försvarsindustri, cybersäkehet, utbildningsinsatser och utbyte av underrättelseuppgifter.
Syftet skulle vara att stärka Ukrainas förmåga att försvara sig och avskräcka Ryssland mot framtida aggression mot grannlandet, rapporterar Bloomberg.
En deklaration från G7-länderna förbereds i samband med Natotoppmötet i Vilnius, Litauen, enligt Bloomberg.
I samband med toppmötet har flera länder aviserat nya militära stödpaket till Ukraina. Frankrike donerar långdistansrobotar. Det handlar om så kallade Scalp-robotar.
Tyskland tillkännager ett nytt vapenstödpaket till Ukraina värt motsvarande ungefär 8,2 miljarder kronor.