– Vi kommer att ta beslut om ett helt nytt, färskt ungdomspolitiskt reformprogram, sade den avgående ordföranden Philip Botström till TT inför fredagens kongressinledning.
Siktet är inställt på unga som ska vara med och rösta för första gången i valet nästa höst.
– Det är en grupp som känner sig sviken av vuxenvärlden och som alltför få politiska aktörer pratar om, hävdar Botström.
I sitt inledningstal på kongressen sade han att det "inte är svårt att förstå den oro och uppgivenhet många unga känner inför framtiden". Han tillade att dagens SSU-are vill se visioner och handlingskraft och inte accepterar att bli en "förlorad generation".
Strax lämnade han över till den som lett landet i sju år, partivännen och S-ledaren Stefan Löfven. Löfven citerade en tidigare SSU-ordförande, den mördade utrikesministern Anna Lindh, om att "uppgivenhet är vår värsta fiende" och hävdade att Sverige sedan regeringsskiftet 2014 är på väg i en ny och bättre riktning.
– Nu ska vi göra historia igen med ett grönt och tryggt samhällsbygge, sade Löfven.
Kritik mot "marknadiseringen"
I det breda ungdomsprogram kongressen ska behandla finns bland annat mycket kritik mot det som SSU kallar "den extrema marknadiseringen av skolan". Förbundet vill ha hårdare regler för friskolor och skolor ska inte få ägas av aktiebolag.
Statsministern stormade mot marknadsexperiment och att vård och och skola har fått bli "kassaskrin för välfärdskapitalister".
– Vi socialdemokrater skulle gladeligen sätta stopp för marknadsexperimentet här och nu. Vi gjorde ett försök att åtminstone begränsa vinsterna i välfärden den förra mandatperioden men vi blev nedröstade, hävdade Löfven.
Philip Botström sammanfattar SSU-ledningens förslag till ungdomsprogram i termer av skarpa klimatförslag, att kunna få ett första jobb, att kunna flytta hemifrån, att ta tag i gängkriminalitet och se till att den psykiska ohälsan minskar. Ett förslag är att unga ska garanteras hjälp i frågor om psykisk ohälsa inom 24 timmar genom en nationell vårdapp. Och hälsokontroller i skolan ska kompletteras med kontroller av den psykiska hälsan.
Eget bruk
I reformprogrammet finns också ett krav på att den svenska narkotikapolitiken ska utredas förutsättningslöst. Enligt Botström har Sverige två stora problem på området: Det ena att gängkriminaliteten livnär sig på droger trots den nuvarande politiken, det andra är att Sverige har Europas högsta narkotikadödlighet.
En del har tolkat kravet på utredning och vad den bör ta upp som att SSU är för att avkriminalisera innehav av narkotika för eget bruk. SSU tar inte ställning för det, men förbundsstyrelsen anser att frågan borde finnas med i en förutsättningslös utredning.
– Där skiljer vi oss från regeringen, säger han apropå att socialminister Lena Hallengren (S) inte vill utreda frågan.
SSU:s medlemssiffror har åkt berg och dalbana de senaste åren. I samband med valåret 2018 ökade de snabbt till cirka 18 000 för att sedan, inte minst under pandemin, störtdyka. Vid ingången till 2021 var de drygt 7 000. Förbundsledningen föreslår kongressen att sätta ett mål på 22 000 medlemmar om fyra år, 2025.
Kvinna tar över
Det kan bli en tuff uppgift för den som ska ta över efter Botström – Amalia Rud Pedersen från Göteborg eller Lisa Nåbo från Östergötland. Rud Pedersen är valberedningens förslag men Nåbo har inte gett upp. Det kan, enligt uppgift till TT, bli en jämn omröstning på kongressen.
Båda har runt tio års erfarenhet av SSU och sitter i förbundsstyrelsen. Rud Pedersen studerar offentlig förvaltning och har på sätt och vis politik på höga poster i blodet: hon är dotter till Anneli Hulthén (S), tidigare bland annat ordförande för kommunstyrelsen i Göteborg. Nåbo beskriver sig som uppvuxen i en politiskt intresserad familj och avslutar för närvarande sin utbildning till polis med att tjänstgöra som aspirant.