Valet 2022 kan bli en rysare. I alla fall om man ser till de senaste opinionsmätningarna som statsvetarna på Göteborgs universitet sammanställer i vad de kallar "Mätningarnas mätning".
I dagsläget får det rödgröna blocket S, V, C och MP 49 procent av rösterna medan högerblocket M, KD, L och SD har en liten fördel med 49,2 procent.
Högerblocket skulle enligt valforskarnas sammanställning i dag vinna valet med 175 mandat, mot det rödgröna blockets 174.
Det kokar ned till drygt 15 400 röster som skiljer sidorna åt enligt Valmyndighetens preliminära statistik.
Vinnare och förlorare
Skulle resultatet se liknande ut även på valdagen så behöver partierna vänta in de så kallade onsdagsrösterna, där bland annat utlandssvenskars och sent inkomna förtidsröster ingår, säger statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson.
– Skulle mandatfördelningen vara 175–174, så hade jag nog inte utropat mig till vinnare eller förlorare på valnatten.
Även för partier som ligger nära fyraprocentsspärren, oavsett om det är över eller under, kan räkningen bli en nagelbitare.
I år har Valmyndigheten skickat ut röstkort till 160 517 personer bosatta utomlands. Men bara omkring 40 procent av utlandssvenskarna röstade i förra valet.
– Det är generellt viktigt att rösta för att utnyttja sin demokratiska rättighet, men nu känns det viktigare än någonsin att man faktiskt går till valurnan, säger Cecilia Borglin, generalsekreterare för organisationen Svenskar i världen.
Från och med i dag får de som är anmälda i röstlängden rösta på konsulat och ambassader. Poströstningen öppnade den 28 juli.
Finns hinder
Samtidigt finns vissa hinder för utlandsröstningen att genomföras. När organisationen skickat ut en enkät till svenskar utomlands så nämner flera brist på information, att det är långt till röstlokalen och bristande engagemang från partierna som anledning till att man inte röstar.
Alla ambassader och konsulat öppnar heller inte den 18 augusti utan datumen kan variera.
– Vi tycker att man borde testa e-röstning som man har gjort i Estland, säger Cecilia Borglin.
Historiskt har utlandsrösterna inte haft någon större påverkan på valresultatet, enligt Henrik Ekengren Oscarsson.
Men i valet 1979 var onsdagsrösterna helt avgörande. Olof Palmes röda block såg ut att få majoritet men efter rösträkning tog de borgerliga partierna mandat 175. Då skilde 8 500 röster blocken åt.
M största parti
Enligt en sällsynt undersökning som Valmyndigheten och SOM-institutet gjorde efter valet 2014 gynnas Moderaterna av utlandsröster. M fick 36 procent av rösterna i enligt enkätundersökningen, vilket kan jämföras med valresultatet på 23 procent. Även Miljöpartiet och dåvarande Folkpartiet hade en starkare ställning hos utlandssvenskarna, medan Socialdemokraterna rasade från sitt valresultat på 31 procent till 15 procent.
Det formella valresultatet kommer söndagen efter valet, men sist var den slutgiltiga räkningen för riksdagsvalet klar på torsdagen.
– Det kan vara massor av andra mandat som förändras i det här parlamentariska läget, så man ska nog ligga rätt lågt – respektera alla väljare, säger Oscarsson.