Frågan har blivit mer aktuell på senare år, när Sverige deltagit i allt fler internationella freds- och säkerhetsbevarande insatser, till exempel i Afghanistan och Mali.
Ett argument för lagförslaget är att andra länder måste kunna ha förtroende för Sverige, och däri ligger också att hemliga uppgifter inte riskerar att spridas.
Två brister
Enligt justitieminister Morgan Johansson (S) har dagens lagstiftning om spioneri två brister. Den första är att, för att döma någon för spioneri, så krävs att hemliga uppgifter röjts för främmande makt.
– Men det är ju inte alltid så att det rör sig om en främmande makt. Att sälja uppgifter till en terrorsekt som IS bedöms inte självklart som spioneri, säger Johansson.
Den andra bristen, enligt ministern, är att det kan vara svårt att döma någon för spioner som röjt hemliga uppgifter som visserligen inte skadat Sveriges säkerhet, men däremot relationer till länder Sverige samarbetar med i en internationell insats.
Det nya brottet utlandsspioneri ska kunna ge upp till fyra års fängelse, om brottet grovt upp till åtta års fängelse.
Har fått kritik
Tidigare versioner av förslaget har fått kritik bland annat för att journalister som rapporterar om missförhållande eller övergrepp skulle riskera att dömas för utlandsspioneri.
I det förslag som regeringen nu skickar till lagrådet för yttrande har ett så kallat försvarlighetsundantag införts. Undantaget gör det möjligt för en person att slippa straff om röjandet av uppgifter är försvarligt, till exempel för att i journalistiskt syfte avslöja att internationella styrkor begått övergrepp.
Trots att journalistiska avslöjanden ska undantas, anser regeringen att utlandsspioneri måste kriminaliseras i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Annars skulle det gå att undgå straff för att röja hemliga uppgifter om internationella militära insatser genom att publicera uppgifterna i exempelvis en tryckt skrift.
I och med att ändringar ska göras grundlagar kan lagen om utlandsspioneri träda i kraft först 1 januari 2023.