Utmaning för SD att fylla nya stolar

Den senaste mandatperioden har var fjärde lokal SD-politiker hoppat av sitt uppdrag i förtid och vid valdagen stod 65 SD-stolar tomma ute i kommunerna. Nu ser Sverigedemokraterna ut att öka med runt 290 kommunmandat. –Jag hoppas att vi inte hamnar i en situation där det blir tomma stolar, säger partisekreteraren Richard Jomshof.

Andel avhoppade kommunfullmäktigeledamöter för respektive riksdagsparti. Endast ledamöter som valdes in på respektive valdag och som har hoppat av är inkluderade (ersättare som har hoppat av ingår inte i statistiken).

Andel avhoppade kommunfullmäktigeledamöter för respektive riksdagsparti. Endast ledamöter som valdes in på respektive valdag och som har hoppat av är inkluderade (ersättare som har hoppat av ingår inte i statistiken).

Foto: Johan Hallnäs/TT

Politik2022-09-17 12:38

För fyra år sedan blev Sverigedemokraterna det tredje största partiet ute i kommunerna efter Socialdemokraterna och Moderaterna. Då erövrade SD 1 806 kommunfullmäktigemandat i hela riket – nu ser partiet ut att öka till runt 2 100 mandat.

– Det är klart att det är bra resultat och ett gott betyg. Det ser fantastiskt ut, säger partisekreteraren Richard Jomshof.

TT: Kommer ni att kunna fylla alla nya stolar i landets kommunfullmäktige?

– Det hoppas jag. Vi har haft väldigt många kandidater, vi hade fler kandidater i detta valet än det föregående. Jag hoppas att vi inte hamnar i en situation där det blir tomma stolar naturligtvis.

65 tomma SD-stolar

Direkt efter valet 2018 stod dock 21 SD-stolar tomma ute i landet och runt årets valdag var antalet tomma SD-stolar uppe i 65. Hur utvecklingen sett ut under mandatperioden finns det ingen statistik på.

Under den föregående mandatperioden har SD dessutom tappat drygt var fjärde kommunpolitiker – 26 procent av politikerna som valdes på valdagen 2018 har hoppat av sitt förtroendeuppdrag. I absoluta tal rör det sig om 460 politiker.

– Det är klart att målet måste vara att avhoppen är så få som möjligt, kommenterar Richard Jomshof.

Samtidigt har SD en positiv trend kring andelen avhopp. Mandatperioden 2010–2014 hoppade 40 procent av de folkvalda sverigedemokraterna av i förtid ute i kommunerna – 2014–2018 var siffran 32 procent och nu ligger den på 26 procent. Numera är det Miljöpartiet som är "sämst i klassen" med 29 procent.

– Det är bra att det går åt rätt riktning. Sedan finns det alltid kandidater, och det kan jag tänka mig gäller alla partier, som ställer upp mer som utfyllnadsnamn. Den mängden måste minska. Det är jätteviktigt, speciellt när vi nu ökar i storlek och får fler mandat, säger Jomshof.

Tidigare studier visar att förtida avhopp bland kommunpolitiker beror på olika privata snarare än olika politiska skäl. Den vanligaste orsaken är att en folkvald flyttar från kommunen och då får man inte sitta kvar i fullmäktige. Andra vanliga skäl är att det är svårt att kombinera med arbetslivet eller att hälsan har försämrats.

Hittat rätt storlek

För SD har det varit lättare att hantera kraftiga ökningar och att få kommunpolitiker att sitta mandatperioden ut i distrikt där partiet varit etablerade under en längre tid, uppger Jomshof. Generellt sett var valet 2018 ett trendbrott, anser partisekreteraren.

– Det var det första valet där vi kunde fylla ut kostymen på riktigt. Både innan och efter valet. Tidigare har det känts som att när man närmar sig ett val har man växt i kostymen, men så får vi massa nya mandat och då blir kostymen för stor igen. Då får vi kämpa med att försöka fylla den. Nu, och även 2018, känns det som att vi har hittat rätt storlek på kostymen, säger Richard Jomshof.

SD:s partisekreterare Richard Jomshof under Sverigedemokraternas valvaka. Arkivbild.
SD:s partisekreterare Richard Jomshof under Sverigedemokraternas valvaka. Arkivbild.
Fakta: Förtida avhopp

Förtida avhopp i kommunfullmäktige, mandatperioden 2018–2022:

MP: 29 procent. Antal avhopp: 116. Antal mandat: 395.

SD: 26 procent. Avhopp: 460. Mandat: 1 785.

V: 24 procent. Avhopp: 194. Mandat: 808.

L: 24 procent. Avhopp: 165. Mandat: 698.

KD: 21 procent. Avhopp: 144. Mandat: 676.

M: 20 procent. Avhopp: 469. Mandat: 2 396.

S: 22 procent. Avhopp: 705. Mandat: 3 752.

C: 17 procent. Avhopp: 278. Mandat: 1 603.

Övriga: 20 procent. Avhopp: 117. Mandat: 575.

Totalt: 20,9 procent. Avhopp: 2 648. Mandat: 12 679.

.

Tidigare mandatperioder, 2014–2018

SD: 32 procent. MP: 28. V: 25. L: 25. M: 23. KD: 21. S: 19. C: 14. Övriga partier: 25. Totalt: 22,2.

2010–2014

SD: 40 procent. MP: 22. V: 22. L: 20. M: 19. KD: 18. S: 18. C: 16. Övriga partier: 17. Totalt: 19,4.

2006–2010

SD: 32 procent. V: 22. MP: 21. L: 20. KD: 19. M: 17. S: 15. C: 11. Övriga partier: 17. Totalt: 16,7.

2002–2006

V: 24 procent. MP: 23. SD: 20. KD: 19. L: 17. M: 16. S: 15. C: 11 Övriga partier: 19. Totalt: 16,3.

Endast ledamöter som valdes in på respektive valdag och som har hoppat av är inkluderade (ersättare som har hoppat av ingår inte i statistiken). För mandatperioden 2018–2022 har 21 mandat räknats bort eftersom det var platser som inte tillsattes på valdagen. Samtliga 21 aktuella stolar tillhörde SD.

Källor: SCB, Valmyndigheten


Fakta: SD:s ökningar i kommunvalen

Vid valet 2010 tog Sverigedemokraterna för första gången plats i riksdagen, men på kommunnivå hade partiet redan tagit sig in i en rad fullmäktige.

De tre valen på 1990-talet gav ett fåtal mandat (1991/2 mandat, 1994/5 mandat, 1998/8 mandat), men 2002 samlade SD 49 mandat ute i kommunerna och 2006 växte den siffran till 280. 2006 nådde SD även för första gången in i dåvarande landsting – det året med sammanlagt 16 mandat.

Sedan dess har stödet fortsatt att ökat kraftigt val efter val. 2010 fick SD 612 mandat och passerade Kristdemokraterna (591 mandat) ute i kommunerna. 2014 blev SD det fjärde största partiet på kommunnivå med 1 325 mandat efter Socialdemokraterna (4 364 mandat), Moderaterna (2 435) och Centerpartiet (1 411).

Fyra år senare samlade SD 1 806 mandat och blev tredje störst efter att ha passerat Centerpartiet (1 603). Socialdemokraterna (4 363) var fortsatt störst med M som näst största parti (2 396).

I årets val ser SD ut att samla 2 096 mandat ute i landets kommuner, enligt det preliminära valresultatet.

I regionvalet ser SD ut att få sammanlagt 275 mandat, enligt det preliminära resultat. Att jämföra med 224 mandat 2018, 161 mandat 2014, 70 mandat 2010 och 16 mandat 2006.

Källa: SCB.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!