Anledningen till förslaget är att det enligt utredningen finns stora problem inom den pedagogiska omsorgen, det vill säga familjedaghem.
Enligt utredningen har familjedaghemmen har stannat kvar i utvecklingen medan förskolan har utvecklats eftersom kraven på de båda verksamheterna skiljer sig åt. Så länge den pedagogiska omsorgen finns som ett alternativ riskerar den att bli ett slags B-förskola, enligt den särskilda utredaren Linda Eskilsson.
– Vi ser att när kraven på förskolan har höjts finns det både kommuner och enskilda verksamheter som i stället går över till pedagogisk omsorg, därför att kraven på dessa inte är lika höga. Man behöver till exempel inga förskollärare. Detta gör att man får sämre verksamhet i barnomsorgen i stället, säger hon.
Ingen svenska
Lågt ställda kvalitetskrav påverkar också barnens möjligheter att få grepp om det svenska språket före skolstart.
– Den pedagogiska omsorgen växer i utanförskapsområden och vi har stött på dagmammor som säger att det gått barn hos dem som inte talat svenska förrän de börjat skolan. Det är väldigt allvarligt, säger den särskilda utredaren Linda Eskilsson.
Mot den pedagogiska omsorgen talar också att det finns verksamheter med ekonomiska oegentligheter eller missförhållanden.
– Det finns tillsynspersonal som hittat barn ensamma i lägenheten, och inte ens i det fallet kunde man dra in godkännandet om bidrag därför att lagstiftningen är så otydligt, säger Linda Eskilsson.
"Berört mig djupt"
Anna Ekström, vars mor arbetat som dagbarnvårdare, är bekymrad över utvecklingen.
– Jag vet hur ett bra familjedaghem ska fungera och att problemen är så stora på det här området har berört mig djupt, säger hon.
Men hon vill ännu inte ta ställning till förslaget om etableringsstopp, som utredningen lagt fram på eget initiativ.
– Jag ber att få återkomma efter att remissinstanserna sagt sitt. Förslaget om etableringsstopp är nytt och inget som diskuterats tidigare i den svenska politiken.
Max antal barn
Vad gäller fritidshemmen för skolbarn föreslår utredningen en rad åtgärder, bland annat ett riktmärke för hur stora barngrupperna får vara. Detta blir, om förslaget genomförs, ett uppdrag för Skolverket.
Fritidshemmen har länge dragits med problem som just stora elevgrupper men också låg personaltäthet och en låg andel behörig personal. Mer än en gång har myndigheter och medier rapporterat om buller, trängsel och stress för både barn och vuxna.
Utredningen föreslår vidare att elever ska ha rätt till extra anpassningar och särskilt stöd även på fritis, och inte bara i skolan. Utredningen pekar också på vikten av att låta alla elever ha rätt till fritis, och inte bara barn till föräldrar som arbetar eller studerar. Men, konstaterar utredningen, detta är inte möjligt i dag:
– Med tanke på att det inte finns tillräckligt med utbildad personal blir det ingen kvalitet. Men på sikt är det jätteviktigt, säger Linda Eskilsson.