– Jag är inte beredd att driva fram hemliga tvångsmedel utan brottsmisstanke på det begränsade underlag och den kunskap som finns. Det är inte så man hanterar den här typen av frågor, säger dock Fredrik Lundh Sammeli, socialdemokratisk ordförande i riksdagens justitieutskott.
– Min kritik mot Moderaterna handlar också om hur man ska, med det de vill se, säkerställa att inte helt vanliga människor riskerar att avlyssnas.
Öka effektiviteten
Det är Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna som står bakom ett förslag till så kallat tillkännagivande, som stöds av Sverigedemokraterna. Det finns i ett betänkande skrivet på initiativ av utskottet, om sätt att öka polisens effektivitet.
Innebörden är att öka möjligheterna för att använda hemliga tvångsmedel, till exempel avlyssning, i det som kallas preventivt syfte.
Förslaget kommer dock att falla när riksdagens kammare ska votera om det, förutsatt att ingen avviker från partilinjen. Det beror på att regeringspartierna, Centerpartiet och Vänsterpartiet har majoritet där men inte i utskottet.
S, MP, V och C hänvisar till att det redan pågår en utredning som ska se över reglerna om hemliga tvångsmedel. Den handlar bland annat om att se om fler brott ska motivera sådana medel och att om det kan bli lättare att få använda den.
S hycklar
M, KD, L och SD påpekar att den utredningen inte behandlar delar som de vill ha med.
– Det är ju ett väldigt hyckleri att regeringen hoppar jämfota av glädje över att andra länder gör jobbet åt oss samtidigt som den tycker att det vore ett mycket stort steg att ta för Sverige, att göra samma saker, säger Johan Forssell, Moderaternas rättspolitiske talesperson.
Debatten om tvångsmedel har flammat upp på nytt efter det att, i första hand, fransk och amerikansk polis använt metoder för avlyssning som sannolikt inte hade varit möjliga i Sverige. Varför inte här? undrar oppositionen. Det framställs av en del som att det förslag som nu vunnit stöd i justitieutskottet skulle ge svensk polis samma lagstöd.
– Nej, det är inte exakt samma lösning, men syftet är detsamma – att avlyssna kriminella utan en konkret brottsmisstanke, säger Forssell.
– Polisen säger att den preventiva avlyssningen kan fylla ett tomrum, säger han och hänvisar till tiden när effekten av tillslagen kopplade till knäckandet av Encrochat och andra tekniska plattformar klingar av.
Inrikesminister Mikael Damberg (S) och statsminister Stefan Löfven (S) har sagt att de inte stänger några dörrar, men att det kräver en ny utredning. Skulle det utskottet kräver stoppas in i den pågående utredningen skulle det försena införandet av viktiga förslag för polisen, enligt regeringen.