– Det är väldigt ovanligt. Jag känner inte till att det har hänt tidigare i modern tid, säger kanslichefen Thomas Lindstam.
Lagen, som är tänkt att träda i kraft den 1 oktober, innebär bland annat att personnummer, telefonnummer och bostadsadress ska sekretessmarkeras för privatpersoner i brottmål och vissa typer av tvistemål. Bland annat för att skydda vittnen.
Sekretessen gäller inte för den som är åtalad.
Kostar miljoner
Ursprungligen var lagändringen tänkt att börja gälla den 1 april men datumet sköts fram till oktober. Anledningen var att domstolarna inte skulle hinna genomföra de förändringar som krävs.
Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén har varnat för att lagen skulle bli i princip verkningslös, få omfattande ekonomiska konsekvenser för landets domstolar och kräva betydande resurser.
Uppemot 70 nya domartjänster och 140 andra domstolsanställda skulle behövas, till en mångmiljonkostnad.
"Behövde gå snabbt"
Nu vill även riksdagens justitieutskott att lagen stoppas.
Syftet att fler ska våga vittna i domstol är gott men enligt utskottet kan det ifrågasättas i vilken utsträckning den nya regleringen leder till ett stärkt skydd i praktiken.
Det krävs mycket små insatser för att få fram de kontaktuppgifter som lagstiftningen ska skydda, enligt utskottet. Samtidigt står det klart att de föreslagna ändringarna skulle få stora följder för domstolarnas arbete.
Planen är att riksdagens kammare ska debattera och rösta om upphävandet redan på onsdag i nästa vecka.
– För att det skulle vara möjligt att upphäva det så behövde det gå snabbt. Domstolarna behöver få veta i så god tid som möjligt att det här inte kommer genomföras, så att de inte vidtar mer åtgärder än nödvändigt, säger Thomas Lindstam.