Regeringen har föreslagit en skatt på 90 procent av elproducenternas intäkter över 2 kronor per kilowattimme, vilket är en följd av ett EU-beslut från förra året för att lätta bördan för elkunder.

Skatten ska gälla från den 1 mars fram till den 30 juni. Detta kommer ge staten 150 miljoner kronor i nettointäkter.

– Det är ett hån. Det är ett fullständigt svek mot alla pensionärer som fryser hemma i dag, barnfamiljer som sänker inomhustemperaturen och många som funderar på om de kan bo kvar, säger Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar.

Vill sänka ytterligare

Vänsterpartiet vill att taket sänks till 1 krona per kilowattimme. Dadgostar hänvisar till en beräkning från LO om att elproducenterna gör omkring 100 miljarder i övervinster per år.

– Det här är hushållens pengar i grund och botten. Och sänker man taket till hälften är det fortfarande en stor marginal, elbolagen skulle fortsatt göra mycket större vinster än vanligt.

Hur stora intäkterna skulle bli med Vänsterpartiets förslag är svårt att bedöma eftersom hushåll dragit ned på elen, säger Dadgostar.

– Men det skulle bli väsentligt mer.

Ändringen dröjde

Hon ser ingen risk med att hushållen skulle få tillbaka stora summor och att det skulle driva på inflationen. Vänsterpartiet kritiserar också regeringen för att skatten inte börjat gälla över vintern, när elpriserna var som högst.

Enligt EU-överenskommelsen kunde intäktstaket införas den 1 december 2022 och gälla som längst till den sista juni 2023. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har sagt att tiden inte räckte för att få allt på plats till den 1 december.