"Otaliga gånger" har Kristina Fant blivit utskälld när patienter fått höra att det är det ifrågasatta Astra Zeneca-vaccinet som ligger laddat i sprutan på vårdcentralen på Lidingö. Patienter som betonar att vaccineringen är hennes ansvar, att hon bär skulden om de drabbas av en allvarlig biverkning.

– Jag tänker att många i samhället mår väldigt dåligt just nu. Det finns en otålighet och frustration som tar sig olika uttryck när man inte får det man vill eller tycker sig ha rätt till. Det är känslor som vi får respektera, säger hon.

Det är hektiska dagar inom primärvården. Hundratals vaccindoser i veckan ska tas emot, tas omhand och till slut hitta till rätt överarm – utan att en enda dos går till spillo. Därutöver tillkommer det vanliga vårduppdraget. Kristina Fant, verksamhetschef på Capio vårdcentral Lidingö, både vaccinerar, sköter logistiken och agerar telefonist.

– Jag tillbringar väldigt många timmar i telefon med att hantera människors oro. Det är ett oerhört hårt tryck på våra linjer.

Tuffa samtal

De flesta hon ringer upp för vaccinationsbokning tar emot beskedet med ett "äntligen". Vissa gråter av glädje. Andra är oroliga – runt en fjärdedel känner ett starkt motstånd mot Astra Zenecas vaccin Vaxzevria, uppger hon. Mellan 5 och 10 procent tackar nej av den anledningen. Samtalen tar både tid och energi – två bristvaror efter över ett års pandemi.

– Ur ett vårdperspektiv tror jag inte att gemene man mår bra av det informationsflöde som varit kring vaccinet. Vi människor är inte vana vid att göra egna riskvärderingar. Men de tuffaste samtalen... Det finns en del med svåra sjukdomar som ringer och ber om att få prioriteras upp. Det är en etiskt svår fråga att förhålla sig till, där det enda vi kan göra är att hålla oss till regelverket och säga nej.

På det stora hela är jobbet ändå mestadels förknippat med glädje. Det är en känsla som delas av Eva Bolin, verksamhetschef vid Trollbäckens vårdcentral på Tyresö. Framför allt bland de äldre som följt restriktionerna och hållit sig isolerade är glädjen stor.

– Det är nästan så jag ryser när jag tänker på det. "Nu känns det nästan som att jag vunnit en miljon på lotto", säger de, "nu kan jag äntligen få en kram av barn och barnbarn".

Arga och upprörda

Det har blivit en hel del övertid för att få det hela att gå ihop, säger Eva Bolin. Vårdcentralen har exempelvis hållit öppet för vaccinering på kvällar och söndagar.

– Personalen i primärvården är oerhört hårt belastad. Vi är underfinansierade från början och folk sliter verkligen. Då är det så klart extra kul att patienter blir glada, att få känna att vi gör en insats.

Enligt Eva Bolin vill många välja vilket vaccin de får. När svaret blir nej blir vissa blir arga och upprörda.

– Vaccinationen är ett gratis erbjudande från staten. Det är inte valfritt för medborgarna att välja vaccin – det är viktigt att allmänheten informeras om det. Vi på vårdcentralen ger det vaccin vi får levererat till oss och det är inget vi kan påverka.

"Mycket fördomar och idéer"

Sjuksköterskan Nils Beckman stod tämligen redo för pensionen när pandemin slog till. Nu frilansar han som vaccinatör på Krys vårdcentraler i Malmö och Lund – ett uppdrag som kändes helt självklart för att "vaccinationen skulle kunna komma i gång".

Hittills har han bara delat ut doser med Pfizer-Biontechs vaccin och enbart mötts av positiva reaktioner.

– Häromveckan hade vi en dos över och ringde upp en kvinna som blev så glad att hon var på plats på vårdcentralen trekvart innan utsatt tid. Hon riktigt skuttade av glädje.

Nils Beckman är kritisk till de senaste månadernas medierapportering, kring vaccinen i allmänhet och AZ-vaccinet i synnerhet. Framför allt kvällstidningarna är bra på att "skapa skrämmande rubriker", säger han.

– Jag började med att vaccinera personal på äldreboenden och upplevde att det var mycket avhopp bland dem, folk vars chefer bokat in dem för vaccinering men som sedan inte dök upp, som inte ville och var rädda. Det finns så mycket fördomar och idéer om vaccinen.

"Halvt" vaccinerade

Själv är han sedan några veckor tillbaka fullvaccinerad med Pfizer-Biontech-vaccinet, doser som blev över just när inbokade patienter inte dök upp. Kristina Fant och Eva Bolin har båda fått varsin dos av Astra Zeneca-vaccinet, precis som Maria av Solstråle Sténson, vaccinatör och verksamhetschef vid Tyresö husläkarmottagning.

Efter att användandet av vaccinet pausades i mars – sedermera på obestämd tid för de under 65 år – vet de inte vad nästa steg blir. Att jobba inom vården med "halv" vaccinering känns tudelat.

– Man lever i limbo och det känns ju sådär. Det medför ett enormt krav på vårdhygien och på skyddsutrustning. Mina kollegor är inte heller fullvaccinerade och det skapar så klart en oro. Vi lever och andas covid-19 – det gör nog hela primärvården just nu, säger Maria av Solstråle Sténson.

Fick panikattack

"Oerhört slitsamt" och "en logistisk mardröm" är ord som kommer till henne när hon ska beskriva arbetet med vaccinationen. Men det är också otroligt givande – "stundtals fantastiskt" – och ett arbete hon utför med stolthet och glädje. När hon och kollegorna höll öppet för vaccinering på långfredagen kom folk med kakor, choklad och hejarop. Men det finns baksidor.

– En kvinna som jag skulle vaccinera fick en ångestattack när hon fick veta att det var Astra Zenecas vaccin, riktig panikångest. Men hon tog dosen till slut och tackade mig efteråt.

Precis som hos de flesta som Maria av Solstråle Sténson möter var kvinnans rädsla för covid-19 större än rädslan för biverkningar.

– Nu önskar jag bara att man litar på våra myndigheter. Att befolkningen fortsätter att följa de restriktioner som finns och litar på att de vaccinbeslut som tas är korrekta.

Rättad: I en tidigare version av texten saknades det korrekta namnet på vårdcentralen på Lidingö.