– Försörjningen kan vara en svår bit, säger Johanna Odö, kommunalråd i Norberg (S).
Den västmanländska bruksorten var ett av de samhällen som blev en symbol för Sveriges stora asylmottagande. 2015 tog kommunen, med cirka 5 800 invånare, emot drygt 900 flyktingar. I dag har många som fått uppehållstillstånd sökt sig vidare från Norberg, vilket Johanna Odö beklagar.
– Vi hade velat ha dem kvar i vår kommun. Vi vill bli fler norbergare, så är det ju.
Bland dem som sökt sig till större städer fanns många med kvalificerade utbildningar. Kvar blev en grupp som överlag är mer svårmatchad mot arbetsmarknaden.
– Problemet är ofta att språket inte är tillräckligt. Det kan finnas olika typer av hinder i bakgrunden, det kan vara hela familjer som är analfabeter eller personer som inte har någon studiebakgrund överhuvudtaget, säger hon.
Stora insatser krävs
I småländska Hultsfred, som hamnade i blickfånget när man stängde sin flyktingmottagning 2016, är arbetslösheten hög bland de nyanlända, samtidigt som kostnaderna för försörjningsstöd ökat, enligt kommunalrådet Lars Rosander (C).
– Dessvärre har Arbetsförmedlingen, som hade 40 anställda här, lämnat kommunen helt och hållet. De som står längst bort från arbetsmarknaden kommer till oss i stället, säger han.
Kommunens arbetsmarknadsenhet, som 2014 bestod av en person, består i dag av sexton personer som sysslar med riktade arbetsmarknadsåtgärder mot kommuninvånarna.
– Till stor del handlar det om nyanlända där vi får göra stora insatser, säger Lars Rosander.
Han framhåller att Hultsfred inte har någon stor arbetsmarknad i regionen och att pendlingsmöjligheterna är begränsade.
– Men allt är inte nattsvart. Vi jobbar mycket med nyanlända för att kunna introducera dem till kommunala jobb framöver, som undersköterskor och inom hemtjänst och så vidare. Vi behöver nyanlända som stannar hos oss, säger kommunalrådet.
"Utanförskapet växer"
Även den lilla kommunen Östra Göinge i Skåne har tagit ett stort flyktingansvar.
– Väldigt många av dem är utanför arbete i dag, säger kommunalrådet Patric Åberg (M).
Han framhåller att Östra Göinge de senaste tio åren tagit emot 1 700 flyktingar, i en kommun med 15 000 invånare. I dag är 40 procent av samtliga elever i grundskolan nyanlända, enligt Åberg. Arbetslösheten i kommunen ligger på cirka 12 procent. Bland utrikes födda är den 45 procent.
TT: Hur påverkar det samhället att ha en stor grupp som går utan arbete?
– Oerhört mycket. Utanförskapet växer nu även på landsbygden och det biter sig fast. Östragöingarna har aldrig varit så otrygga som nu, enligt polisens senaste trygghetsmätning. Det blir en slitning i samhället, säger Patric Åberg.