Regeringen tillsätter i dag en utredning om nationell samordning av landets försörjningsberedskap.

– Vi har inte en tillräckligt robust försörjningsberedskap i dag, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).

När det gäller varor kan det till exempel handla om att ha lager med livsmedel, läkemedel, vårdutrustning eller bränsle.

– Man kan inte vara för beroende av en enda leverantör. Man måste också ha egen beredskap, säger Damberg.

Mycket av det civila beredskapsarbetet sköts av olika myndigheter sektorsvis.

"Måste fungera"

Utredaren Birgitta Böhlin får nu regeringens uppdrag att föreslå en "funktion" med ansvar för nationell samordning vad gäller försörjningsberedskapen.

– Det kan finnas saker som faller mellan stolarna och som ingen tar ansvar för. Det kan finnas samordningsfördelar mellan olika sektorer, säger Damberg.

– I framtiden kommer vi också att behöva ännu mer samarbete med näringslivet.

Damberg pekar på att en stor förändring sedan Sverige hade ett starkt civilt försvar senast är att fler verksamheter är i privata företags regi.

– Och då måste samordningen fungera.

Nytt ÖCB?

Fram till 2002 hade Överstyrelsen för civil beredskap, ÖCB, samordnande uppgifter, där ingick bland annat beredskapslagring.

Om det ska vara en ny myndighet eller någon annan typ av organ blir något för utredaren att fundera på.

Uppdraget för ett sådant organ skulle kunna innefatta lagerhållning, eller att ställa krav på företag att ha lager som hela tiden omsätts.

Det kan också handla om att se till att det finns en beredskap så att företag kan ställa om sin produktion för att leverera varor som behövs i kris.

Får två år

Utredaren ska dessutom lägga fram förslag på hur försörjningsberedskapen ska finansieras. Till exempel kan företag som åläggs utöka sin lagerhållning behöva ersättning för det.

Vilka varor som Sverige bör ha en försörjningsberedskap av ingår inte inom ramen för utredarens uppdrag.

Utredaren Birgitta Böhlin, som tidigare bland annat varit generaldirektör för Försvarets materielverk, FMV, ska presentera sina förslag senast den 31 maj 2023.

Försvarsutskottets ordförande, moderaten Pål Jonson, tycker att regeringen dragit benen efter sig med att tillsätta utredningen.

– Vi har förlorat mycket viktig tid, säger han.

Jonson pekar på att det rådde bred samsyn om behovet av en utredning redan i Försvarsberedningens rapport i december 2017.

Han varnar för att förstärkningen av det civila försvaret nu går i otakt med den militära upprustningen.