Vill se jobbpaket för utrikesfödda kvinnor

Regeringen vill utreda och ändra regler för att fler utrikesfödda kvinnor ska komma in på arbetsmarknaden.
–Nu vänder vi på varje sten för att bryta segregationen, säger integrationsminister Anders Ygeman (S).

Socialminister Lena Hallengren, integrations- och migrationsminister Anders Ygeman och arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark.

Socialminister Lena Hallengren, integrations- och migrationsminister Anders Ygeman och arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Politik2022-05-24 14:32

Regeringen föreslår ett paket av åtgärder med målet om att alla som kan arbeta ska arbeta, säger Ygeman på en pressträff tillsammans med arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) och socialminister Lena Hallengren (S).

– Under alldeles för lång tid har klyftorna ökat, arbetslösheten varit hög och samhället dragit sig tillbaka, säger han.

– Vi ska inte ha incitament som låser fast kvinnor i hemmet och cementerar gamla könsroller, säger Nordmark.

Individbaserat

Jobbåtgärderna som regeringen går fram med riktar in sig på utrikesfödda kvinnor. Regeringen vill bland annat ändra det som kallas etableringsersättning. Nu är det knutet till hushållet, inte till exempelvis kvinnan respektive mannen.

Regeringen vill göra tillägget individuellt så att det inte ska betalas ut bara för att mannen i hushållet får ett jobb. Dagens ordning leder, enligt regeringen, till att kvinnan fortsätter att vara hemma om mannen får ett jobb.

Lena Hallengren säger att regeringen också vill införa en aktivitetsplikt för att få försörjningsstöd, något som en utredning för närvarande arbetar med. Det kan handla om att delta i heldagsaktiviteter.

– Fler behöver gå från bistånd till arbete, säger Hallengren.

Regeringen tänker också utvärdera möjligheten och i vilken utsträckning man kan ta emot bidrag och samtidigt ha en arbetsinkomst.

– Det kan leda till att man tar bort möjligheten att få behålla en del av försörjningsstödet, att man utökar det eller gör förändringar. Det är en fråga som den borgerliga regeringen införde, så jag hoppas de också vill titta på resultatet, säger socialministern.

"Rätt och plikt"

Regeringen planerar även att inom kort gå fram med ett lagförslag om tidigare öppna insatser för barn.

Om barnet är upp till 15 år kan en förälder säga nej till olika typer av stöd, som att få en kontaktperson eller psykologhjälp. Åldern föreslås sänkas till 12 år. Socialtjänsten ska komma in tidigare i processen, säger Hallengren.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark ser att även uppmaningar behövs:

– Man ska inte skaffa fler barn än man kan försörja, säger hon.

Det är en viktig signal, enligt ministern, om att i Sverige arbetar man och försörjer sig själv.

– De trygghets- och välfärdssystem som vi har byggt upp, de syftar till att man ska kunna kombinera familjeliv och arbetsliv, inte till att vissa ska stå utanför arbetsmarknaden. Det handlar om både rätt och plikt.

Självkritisk minister

Arbetsförmedlingen ska också ta fram myndighetsgemensam plan för att öka utrikesfödda kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Särskilt fokus ska ligga på anhöriginvandrare och kvinnor som befinner sig långt från arbetsmarknaden.

Myndigheterna ska ge bättre förutsättningar för utrikesfödda kvinnor att få karriärrådgivning och familjeplanering, samt ge information om sexuell och reproduktiv hälsa.

Socialdemokraterna har nu suttit i regering i åtta år. Anders Ygeman är självkritisk till att man inte gjort mer på området.

– Vi har haft regelverk som sett ut att vara neutrala men i praktiken tryckt bort kvinnor från arbetsmarknaden. Där måste vi vara självkritiska.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!