Runt 15 kvinnor mördas varje år i Sverige av en man som de har eller har haft en nära relation till.
– När det finns en väldigt allvarlig hotbild, så måste kontaktförbudet få en annan kraft än vad det får i dag, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
På torsdagen planerar regeringen att besluta om tilläggsdirektiv för den utredning som den förra S-regeringen tillsatte i somras. Den ska se över lagstiftningen kring kontaktförbudet, som inte alltid fungerar som det var tänkt.
– När det finns en särskilt allvarlig hotbild, så menar vi att det bör vara möjligt att utvidga det geografiska området för kontaktförbudet – också så långt att det omfattar en hel kommun, säger Gunnar Strömmer.
"Vanligt att man håller sig undan"
Han betonar dock att det måste finnas en balans mellan hur allvarlig hotbilden är och hur ingripande förbudet blir.
Ett problem i dag är att mannen kan hålla sig undan när beslutet om kontaktförbud ska meddelas – och då kan inte förbudet träda i kraft. Regeringen ger därför utredningen i uppdrag att lämna förslag som gör det möjligt att delge beslut om kontaktförbud via husrannsakan.
– Det är alldeles för vanligt att de som träffas av kontaktförbudet håller sig undan, säger Gunnar Strömmer.
TT: Så om ingen öppnar dörren, ska polisen kunna gå in?
– Exakt så, säger Strömmer
Tryggare vittnen
Regeringen vill också utreda om kontaktförbud ska kunna användas som ett sätt att få fler att medverka i brottsutredningar och i rättegångar. I dag är det ett stort problem att vittnen och brottsoffer utsätts för hot och påtryckningar under förundersökningar och i rättssalen, anser Strömmer.
– Vi menar att kontaktförbud – också i kombination med elektronisk fotboja om det skulle anses nödvändigt – är något som vi är beredda att pröva för att skydda vittnen och brottsoffer, säger Gunnar Strömmer.
Utredningen ska dock inte föreslå hårdare straff för den som bryter mot kontaktförbudet.
– Konsekvensen av att bryta mot kontaktförbudet är en viktig fråga i sig, men det vi nu fokuserar på är hur kontaktförbudet ska kunna användas i fler fall och också vara ett mer kraftfullt verktyg när hotbilden är den mest allvarliga, säger Strömmer.
På grund av att uppdraget växer får utredningen mer tid på sig. Senast den 7 februari 2024 ska utredningen lämna sina förslag.