– Det har hänt två gånger och det är två gånger för mycket. Hade det varit justering hade det varit problem, säger Lahti till TT om utskottsmötena och uppkopplingsproblem från bostaden bortom bredbanden i nordostligaste Norrbotten.

Stifta lagar på distans, eller ge statsministern mandat för viktiga toppmöten, kan ha sina sidor i coronatid.

Statsminister bröts

I november rasade tekniken ihop när Stefan Löfven (S) samrådde med EU-nämnden före en Brysselstrid.

"Vi får gilla läget. Då fortsätter statsministern med att berätta från ungefär där det bröts." säger nämndens ordförande, enligt protokollet.

Pandemins utbrott vårvintern 2020 innebar att saker ställdes på huvudet också för riksdagen. De åtta riksdagspartierna krishanterade och kom överens om att försöka bidra till minskad smittspridning men samtidigt hålla riksdagen igång.

Det skedde genom att dra ner på hur många av de 349 ledamöterna som måste vara i Stockholm för att omröstningar i kammaren ändå ska fungera. Och en del möten kan inte genomföras digitalt.

Matematiken sade att de kunde gå ner till 55 utan att rucka på partiernas styrkeförhållanden.

– Utan den här konstruktionen hade det varit väldigt svårt att förutse vad som hade kunnat hända vid ledamöters sjukdom och problem att resa, säger Tobias Billström, gruppledare för Moderaterna.

Bli oförmögen

Riksdagen hade kunnat bli oförmögen att ta beslut.

– Det blir inte samma diskussion och debatt som i de fysiska mötena, säger Annelie Karlsson, gruppledare för Socialdemokraterna, om att digitala möten tagit över i utskott och annat arbete kopplat till riksdagen.

– Men vi har att ta ansvar för smittspridningen och vi har sett till att riksdagen har fungerat, framhåller hon.

Kristdemokraternas Andreas Carlson ser partiernas överenskommelse som ett styrkebesked.

– Men det bygger ju på frivillighet, det räcker ju med att ett parti inte ställer upp på det så faller det. Det går ju inte att garantera att det fungerar i framtiden.

Det är den hårda partidisciplinen som gjort överenskommelsen möjlig – när partierna har bestämt linje håller sig ledamöterna till den. Frispel är sällsynta.

Avtal med vildar

Avtal har till och med träffats med riksdagens två vildar – en tidigare V-ledamot och en tidigare Liberal – för att de inte ska störa upplägget.

I en debattartikel varnar Nina Lundstöm (L) för att pandemiriksdagen begränsar ledamöternas möjligheter att rösta efter eget huvud. Det är partierna som avgör vilka 55 av de 349 som ska var på plats och delta i voteringarna.

– Resonemanget att det personliga mandatet skulle inskränkas förstår jag inte, säger Tobias Billström.

Han hänvisar till att ledamöterna kan driva sin uppfattning i partiet innan det tar ställning.

Ohållbart först

Flera personer som TT talar med beskriver de fyra första månadernas arbete i utskotten som ohållbart.

Riksdagsordningen tillät inte att utskotten tog beslut med ledamöterna digitalt uppkopplade. I utskotten sker allt grundarbete med lagförslag från regeringen, skrivelser och motioner. Det är där partierna bestämmer sig inför voteringarna.

Eftersom utskotten inte kunde ta beslut med ledamöterna på distans, och bara ett visst antal fick vara på plats i riksdagshuset, samlades alla ärenden i ett allmänt utskott för beslut. Ledamöterna där skulle i teorin kunna allt, inte bara sitt eget sakområde som i vanliga fall.

Hände något i sista stund blev det problem eftersom en eller flera ledamöter inte visste hur de skulle agera.

– Nu har jag sett vad som händer när det är väldigt få ledamöter som sköter väldigt många sakfrågor. Det blir inte samma kvalitet, säger Annika Hirvonen Falk (MP).

Men efter ett initiativ från konstitutionsutskottet ändrades riksdagsordningen. Sedan juni förra året får ledamöterna i utskotten ta beslut även när de deltar uppkopplade.

Saknar korridormygel

Men många har börjat sakna det som kan kallas korridormygel eller smörjmedel i demokratin. Det blir inte mycket av det när ledamöterna ser varandra som frimärken på en skärm.

Arbetet i utskotten blir inte lika bra, anser Centerns gruppledare Anders W Jonsson.

– Man går på det man har bestämt sig för innan. I vanliga fall är utskottsmöten tillfällen för personliga kontakter och tröskeln är betydligt större för mig att ringa till någon än att prata med någon på väg till riksdagsrestaurangen.

– Jag tror inte att man hittar den minsta gemensamma nämnaren lika ofta.

Är det svårt att höra vad andra på länk säger går det inte att debattera och reagera på samma vis. Någon hävdar att mötena blivit kortare.

– Man ska inte underskatta betydelsen av teknikstrul, säger Maj Karlsson, gruppledare för Vänsterpartiet.

Hon nämner ett möte nyligen där halva utskottet inte kunde höra något.

– Det blir lättare att missuppfatta, men jag tror inte att det har förändrat beslut i sak eller så, säger Mattias Bäckström Johansson (SD).

Tobias Billström (M) konstaterar att pandemiriksdagen är tänkt att fortsätta till midsommar. Vad som händer till hösten beror på virus och vaccinering.

– Det här är inte ett tillstånd som kan vara i all evighet utan att det påverkar demokratin, bedömer han.