Kristersson träffade på onsdagen riksdagens talman för att rapportera hur det går med regeringsbildandet.
På en pressträff efteråt beskrev han förhandlingsläget som bra, men tillade.
– Det är många saker som måste diskuteras igenom innan regeringens politiska plattform är färdig.
Kristersson bad talmannen om två veckor till, vilket också beviljades. Slutrapporteringen ska lämnas onsdagen 12 oktober och en delrapportering den 5 oktober.
Det innebär att riksdagen tidigast kan rösta om Kristersson som statsminister fredagen 14 oktober. Därefter tar det sannolikt ytterligare någon eller ett par dagar innan han kan tillträda, läsa upp sin regeringsförklaring och presentera ministrar.
Oförändrat om L
Regeringsförhandlingarna mellan M, KD, L och SD har officiellt pågått sedan den 14 september då valresultatet blev klart.
Kristersson fick på onsdagens pressträff frågan om vad som är svårast i förhandlingarna.
– Alla politiska förhandlingar handlar om att enas på många områden, en del stora, en del mindre, och få en helhet som alla tycker är bra. Så det är ingen speciell sak som är extra svår, säger Kristersson.
– Det är först när man har ett helhetsresultat som man kan signera alltihop.
Kristersson siktar på en borgerlig regering som samarbetar med SD i riksdagen. Han svarar inte på frågan om huruvida Liberalerna (L) kommer att ingå i regeringen tillsammans med Moderaterna (M) och Kristdemokraterna (KD).
Är bråttom
Kristersson understryker att det säkerhetspolitiska och ekonomiska läget gör det viktigt att både få en smidig övergång från nuvarande till nästa regering, och att så snabbt som möjligt få en ny handlingskraftig regering på plats.
– När man tillsätter en helt ny regering för en mandatperiod, så måste man ha löst ut så pass många frågor att man har en bra styrfart helt enkelt, säger Kristersson.
M-ledaren uppger också att regeringsförhandlingarna har ett långsiktigt perspektiv på två mandatperioder. Han nämner att till exempel försvarets upprustning tar längre tid än fyra år, liksom att knäcka de kriminella gängen.
En fråga som det är bråttom med är det högkostnadsskydd mot höga elräkningar som utlovats till hushåll och företag. De fyra högerpartierna lovade i valrörelsen att skyddet skulle vara på plats 1 november.
Osäker tidtabell
Det är högst osäker om den tidtabellen håller. Svenska kraftnät har fått i uppdrag av den gamla regeringen att till senast 15 november ta fram ett förslag på hur 60-90 miljarder kronor i så kallade flaskhalsavgifter ska kunna återföras till hushåll och företag.
– Det tycker vi är väl sent, alldeles uppenbart. Ju snabbare en ny regering tillträder desto snabbare kan vi agera, säger Kristersson.
– Vi skulle värdesätta om myndigheterna som i dag jobbar med frågan skulle snabba på det arbetet.
Det är också bråttom för den nya regeringen att få ihop en budget. En budgetproposition måste ligga på riksdagens bord senast 15 november. Annars får den nya regeringen vänta i ett år innan den kan styra landet på en egen budget.
Det är dock möjligt att lägga fram särskilt viktiga budgetförslag i så kallade extra ändringsbudgetar när som helst.
Budgetförhandlingar pågår nu parallellt med förhandlingar om det bredare regeringsprogrammet.