Tanken är att dagens fritidshem ska ombildas med en ny läroplan och förändrade styrdokument.

Efterskolans syfte ska vara att fler elever ska få bättre stöd att klara grundskolans kunskapskrav.

– Det är inte för alla som är på fritids, utan för de barn som skulle behöva läxhjälp eller bättre förstå de ämnen de ligger efter i, säger Liberalernas ledare Nyamko Sabuni.

Hon påpekar att många barn inte har förutsättningar att få sådan hjälp hemma.

– Då ska fritids i större utsträckning bistå i detta, säger Sabuni.

Hon tillägger att fritids visserligen har ett lärandeuppdrag i dag, men att det handlar mycket om fria aktiviteter, kreativitet och att bygga relationer.

Liberalerna anser att det är ett stort problem att elever som halkar efter oftast får stödinsatser först i slutet av högstadiet.

– Alldeles för många barn lämnas efter i skolan och vi upptäcker det i årskurs nio där 15–17 procent lämnar grundskolan utan behörighet, säger Sabuni.

– Svenska barn jämfört med andra OECD-länder har nästan lägst antal lektionstimmar och våra barn lägger minst tid på läxor.

TT: Men då måste väl fritids få mer resurser?

– Ja, vi är ett skolparti och vi lägger de resurser som behövs för att inget barn ska lämnas efter, säger Sabuni.