Under flera år har antalet mål som kommit in till landets domstolar bara ökat. Men förra året vände läget, enligt Domstolsverkets årsredovisning, och de inkomna ärendena minskade. Totalt rör det sig om drygt 480 000 inkomna mål.

En annan förändring är att domstolarna under 2021 lyckades avgöra fler mål än de som kom in, vilket alltså lett till att färre mål än året innan ligger väntande.

– Sedan har det här skett under rätt stora ansträngningar på olika sätt och vi har ingen riktigt klar bild av om det kan vara att man avgjort de enklare målen och att de svårare ligger kvar. Men numerärt har vi inte byggt upp någon målskuld under den här tiden, säger Thomas Rolén, generaldirektör för Domstolsverket.

Annat hos hovrätterna

Vad gäller hovrätterna så har de fått en ökad arbetsbelastning och där har de väntande målen i stället blivit fler.

– Eftersom det varit sådan snurr i underrätterna, och så överklagar folk, så blir det en ökad inströmning i hovrätterna. Men hur länge den kurvan håller i sig vågar jag inte svara på, för vi kan se att ökningstakten av inkomna mål har gått ned på vissa håll och planat ut på andra.

Åklagarmyndighetens årsredovisning visar att tiden från att en anmälan om brott kommer in till en åklagarkammare fram tills dess att en åklagare har fattat beslut har minskat. Det var också färre brottsmisstankar som låg och väntade på beslut 2021 än året innan och åklagarna lyckades öka antalet avgjorda ärenden.

Går åt resurser

Samtidigt har det de senaste åren skett en ökning av ärenden med brottsmisstankar som är mer resurskrävande, som mord och våldtäkter, och de ligger kvar på en hög nivå även under 2021.

– Det går väldigt mycket resurser åt de här riktigt grova brotten och där behövs det riktigt erfarna åklagare och det är där vi har en väldigt stor belastning i dag, säger riksåklagare Petra Lundh.

De senaste åren har många myndigheter inom rättsväsendet upplevt en ökad arbetsbelastning, och tidigare har både Domstolsverket och Åklagarmyndigheten flaggat för riskerna att de kan bli flaskhalsar i rättsprocessen om de inte klarar av att hantera den större inströmningen. Men Thomas Rolén ser inte att domstolarna utgör någon flaskhals i dag.

– Nej, jag tror inte vi gör det i dag, i dagsläget alltså. Sedan är situationen väldigt ansträngd på sina håll men man kan inte säga att Sveriges domstolar generellt utgör någon flaskhals.

"Ser ljusare ut"

Åklagarmyndigheten blev drygt 100 åklagare fler förra året. Risken för flaskhalsar hos Åklagarmyndigheten minskar, bedömer Petra Lundh.

– På sikt ser det betydligt ljusare ut, det måste man ju ändå säga. Sedan måste vi nog växa lite till, successivt.

Det är inte bara nya åklagare som anställs, utan även beredningsjurister och revisorer. De sistnämnda hjälper till att spåra pengar och andra tillgångar som kommer från kriminell verksamhet.

– Vi har haft några revisorer i myndigheten tidigare, men nu har vi dubblat det antalet och vi planerar att anställa ännu fler. För vi ser ju att det är så otroligt viktigt att återta brottsvinster.