Tusentals timmar filmmaterial med sexuella övergrepp på barn, där ett tryck på gärningsmannens tröja skymtar förbi under en tiondels sekund. Enorma datamaterial från krypterade chattar där grovt kriminella diskuterat och planerat brott.
Detta är exempel på tillfällen då artificiell intelligens (AI) skulle kunna hjälpa polisen att lösa brott genom att snabbare samla ihop och analysera stora mängder information. Men nu befarar polismyndigheter i Europa att deras möjligheter att använda AI för brottsbekämpning kraftigt kommer att begränsas, om ett förslag på en EU-förordning går igenom i nuvarande utformning.
– Mycket av det som vi ser framför oss att vi skulle vilja göra med AI kommer då faktiskt antingen bli förbjudet eller omgärdas av krav på att det ska vara öppenhet kring vilka algoritmer vi använder och vilka leverantörer vi har, vilket i sig utgör en säkerhetsrisk för oss, säger Anders Hall, utvecklingschef på svenska polisens nationella operativa avdelning.
– Eller så kommer det bli så omständligt för oss, och vara så omgärdat av restriktioner, att det inte kommer att bli praktiskt användbart, fortsätter han.
Hög risk
Anledningen till oron är alltså det förslag på en förordning som ska reglera användandet av AI inom EU, som kom förra våren. I det delas användning av AI in i olika risknivåer, där brottsbekämpning hamnar inom kategorin "hög risk" och där AI-system kommer att omfattas av "strikta skyldigheter".
– Då kopplar man på väldigt omfattande kontrollkrav och då blir det så trögarbetat att det inte kommer att bli möjligt, säger Anders Hall.
För en del användningsområden är huvudprincipen i förslaget att användning av AI är helt förbjuden, som vid biometrisk fjärridentifiering vid offentligt tillgängliga platser. Undantag ska kunna ske vid exempelvis terrorbrott och när polisen söker efter försvunna barn.
Vill snabba på
Polisen ser det som problematiskt när man inom ramen för en och samma förordning försöker reglera såväl kommersiell användning av AI som användning i brottsbekämpande syfte, förklarar Hall.
– Det blir en stor del av utmaningen när man lägger en sådan här horisontell EU-reglering som ska träffa allt från Tiktok till polisen, därför att det finns väldigt många saker som vi gör som Tiktok absolut inte borde ägna sig åt. Det finns också redan särskilda regelverk och särskild tillsyn på plats för att säkerställa att polisen använder de här verktygen på ett ansvarsfullt sätt, säger Anders Hall.
Tidigare i somras skickade rikspolischeferna inom EU in en gemensam skrivelse till EU-kommissionen där oron lyfts. Det har blivit bråttom att få till en ändring menar man, då nuvarande ordförandeland i ministerrådet – Tjeckien – signalerat att man vill snabba på processen med klubba igenom förordningen.
"Digital klyfta"
Det enligt polisen bästa alternativet – att AI inom brottsbekämpande verksamhet lyfts ut och regleras separat – är nog för sent att få till. Plan B är att det förs in tydligare undantag och andra restriktioner för polisen i den befintliga förordningen.
Sker ingen ändring riskerar polisen att hamna i "en digital klyfta" gentemot de kriminella, säger Anders Hall.
– Våra motståndare bryr sig inte om några förordningar. De utnyttjar teknikens möjligheter fullt ut. Då blir det till slut som att man sätter Europas polismyndigheter på att jaga brottslingar som färdas i Ferrari medan vi sitter på en trampcykel liksom, för vi är så otroligt kringgärdade och begränsade kring hur vi kan nyttja den här tekniken.