Enkätundersökningen – som genomförts under 2020 och som besvarats av drygt 3 500 personer av 5 750 tillfrågade – jämförs med samma undersökning som gjordes för 15 år sedan.
Resultatet? Färre svenskar instämmer nu i antisemitiska påståenden.
"Inte obetydlig minoritet"
Andelen som inte har instämt i något av de antisemitiska påståenden de fått svara på är 66 procent – jämfört med 57 procent i undersökningen 2005.
En nedgång med nio procentenheter, konstaterar Henrik Bachner, doktor i idéhistoria och en av rapportens författare.
– Det ser vi som ett positivt resultat, säger han.
– Vi ser också att det fortfarande finns en inte obetydlig minoritet i befolkningen som i olika grad bär på olika antisemitiska föreställningar och attityder.
Bland gruppen som hyser starka antisemitiska åsikter, nu fem procent av de som svarat, har det däremot inte skett någon större förändring på 15 år.
– Det har hänt väldigt lite, det var sex procent 2005.
Bland vissa mer antisemitism
Enligt studien förekommer antisemitism i alla delar av befolkningen – men i vissa grupper är den starkare än andra.
Det gäller bland annat äldre åldersgrupper och personer med viss religions- eller partitillhörighet.
– Vi kan se att personer med muslimsk religionstillhörighet har då en jämförelsevis högre grad av antisemitiska attityder jämfört med personer som inte har någon religionstillhörighet, förklarar Henrik Bachner.
– När vi tittar på partisympatier ser vi att personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna också har en jämförelsevis högre grad av antisemitiska attityder, framförallt när det gäller traditionell och förintelserelaterad antisemitism.
Antisemitiska föreställningar och attityder är mellan 19 och 30 procent högre bland de svaranden med muslimsk religionstillhörighet jämfört med de utan religionstillhörighet – beroende på vilka frågor som ställts. När det kommer till SD-sympatisörer är samma siffra mellan 17 och 20 procent, beroende på vilka frågor som ställs – och i jämförelse med en referensgrupp bestående av socialdemokrater.
"Drar alla judar över en kam"
Studien är välkommen och en viktig pusselbit, tycker Mathan Shastin-Ravid, kanslichef på Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA), som tror att de senaste årens ökade debatt om antisemitism kan ha bidragit till en positiv utveckling.
– Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att den del som hyser starka antisemitiska attityder ligger kvar ungefär samma nivå, säger han till TT, och betonar att resultaten rörande exempelvis tron på antisemitiska konspirationsteorier om judisk makt och inflytande fortfarande visar höga siffror.
Fredrik Sieradzki på informationscentret vid Judiska Församlingen i Malmö – en stad där judar ofta vittnar om utsatthet – tror å sin sida att rapporten skulle sett annorlunda ut om den gjorts i år.
– Hade man gjort undersökningen nu så undrar jag hur resultatet blivit, säger han till TT och hänvisar till den pågående konflikten som återigen blossat upp i Mellanöstern.
– Utan att kommentera det som händer där nere – den upplevelse vi har som judar i Sverige är att när det händer saker i Mellanöstern så ökar graden av antisemitiska incidenter och negativa känslor gentemot judar generellt. Att man drar alla judar över en kam.
