Länge sågades timret av vattendrivna blad i älvdalarna för att sedan flottas ut till kusten. Men år 1849 startade den första ångdrivna sågen i utkanten av Sundsvall – något som har kallats den viktigaste händelsen någonsin i svensk industrihistoria. Nu kunde timret flottas direkt till kusten i stället och kapas. Kvaliteten steg dramatiskt, liksom intäkterna. Trävaruhandlarna blev träbaroner. Sundsvalls blomstringstid hade inletts.
Sågverken finns i mina tankar när jag promenerar genom den fina trädgården runt Merlo slott. Det byggdes 1883 som ett grandiost sommarhus till en av de rikaste baronerna, Friedrich Bünslow. Här, strax norr om centrum, hade han nära till sina sågverk som kantade vattnet mellan Sundsvall och Alnön. Bara på ön fanns 19 sågverk, i dag finns bara enstaka byggnader kvar.
Brann ned
Inkomsterna från sågverken lockade till sig banker, affärer och hotell till Sundsvall, som växte snabbt i dalen mellan de två stadsbergen. Men den 25 juni år 1888 bröt den största stadsbranden i svensk historia ut. Fem personer omkom och 9 000 blev hemlösa. Allt från kyrka till telegraf blev lågornas rov inom loppet av nio timmar.
Men industriägarna fortsatte att tjäna storkovan. På bara fem år reste sig staden ur askan likt en fågel Fenix till landets grannaste stenstad, med bara huvudstaden som konkurrent.
På turistbyrån vid Stora torget tar jag en gratiskarta till de främsta arkitektoniska mästerverken. Jag hinner inte mer än ut genom dörren innan det mest berömda reser sig framför mig, Hirschska huset. På en staty framför byggnaden står Sundsvalls grundare Gustav II Adolf, för dagen med en kaféstol i famnen, ditplacerad av någon spjuver.
Moriskt palats
Är det något som präglar stenstaden så är det de många arkitektoniska influenserna, som Grahnska huset i nederländsk renässansstil och Wikströmska huset, ett moriskt palats vid Esplanaden som för tankarna till spanska Sevilla. Eller Sundsvalls folkbanks kontor, ett italienskt renässanspalats som lika gärna skulle kunna stå i Florens eller Pisa. Det anrika hotellet Knaust är vackrast invändigt, med sitt makalösa trapphus. Men listan kan göras mycket längre:
"Det är som att gå runt i en medaljongtapet ungefär. Det är bara så mycket att se!", konstaterade arkitekturkritikern Mark Isitt i radioprogrammet "Stadsinspektionen" nyligen.
Miljoner bilder
I broschyren Stadsvandrings- & kulturguide presenteras Sundsvall genom 35 byggnader och 18 konstverk. Bland annat Kulturmagasinet, som är inrymt i tio sammanbyggda hamnmagasin. Här ligger också Sundsvalls museum, med bland annat tre miljoner fotografier, glasplåtar och negativ från 1800-talets senare del till nutid. Industrialismen framväxt sammanfaller också med arbetarrörelsens. Fast arbetarna bodde långt sämre än stenstadens rika i sina vackra våningar.
