Den 10 februari 2009. Den amerikanska satelliten Iridium 33 fÀrdas pÄ sin polÀra bana, 780 kilometer frÄn jorden.
PÄ samma höjd gÄr den uttjÀnta, ryska satelliten Kosmos 2251.
BÄda rymdfarkosterna vÀger hundratals kilo, Kosmos 2251 nÀstan ett ton. De rusar fram i uppskattningsvis 35 000 kilometer i timmen nÀr deras omloppsbanor plötsligt korsas ovanför norra Sibirien. SmÀllen Àr oundviklig och monumental. Den första, stora krocken mellan tvÄ rymdfarkoster Àr ett faktum.
Satellitkrocken pekar pÄ behovet av ett mer detaljerat regelverk för rymdverksamhet. De konventioner som slöts i rymdÄlderns inledning rÀcker helt enkelt inte lÀngre.
TrÄngt dÀr uppe
Sedan den första satelliten, Sputnik 1, sköts upp har mer Àn 12 000 satelliter lagts i omloppsbana runt jorden. 7 600 befinner sig fortfarande i rymden, varav 4 700 i bruk. Och fler blir det, i takt med att nya, omfattande satellitprojekt genomförs. Och eftersom satelliterna behöver befinna sig pÄ ett visst avstÄnd frÄn jorden för att göra nytta börjar det bli trÄngt, med rymdmÄtt mÀtt.
Den annalkande trafikstockningen pÄverkar alla. Satelliterna förser inte bara forskare, meteorologer och militÀrer med bilder och data för analyser, planering och spaning. I svÄrtillgÀngliga eller outvecklade omrÄden Àr satelliter en förutsÀttning för internetuppkoppling och telefoni. Och vem som helst som anvÀnder kartfunktioner med positionering i sin mobil, kanske i en banal jakt pÄ nÀrmaste bensinmack, gör ju det tack vare satelliter.
ââOm du Ă€ter bröd anvĂ€nder du rymdteknologi indirekt, eftersom EU:s jordbruksstöd monitoreras helt genom rymdteknik, tar rymdrĂ€ttsexperten Katrin Nyman Metcalf, adjungerad professor vid Tallinns tekniska universitet, som ytterligare ett exempel.
SÄ hur hÄlla ordning pÄ all rymdtrafik?
ââDet pratas nu om trafikregler för rymden, i form av förbĂ€ttrade licenssystem för uppskjutning. Det Ă€r pĂ„ det sĂ€ttet man kan kontrollera att det inte blir för trĂ„ngt. SamhĂ€llet Ă€r ju helt beroende av att satelliter kan skjutas upp utan att krocka och utan att inkrĂ€kta pĂ„ andras positioner, sĂ€ger Katrin Nyman Metcalf.
Till kyrkogÄrden
Runt jorden cirklar ocksÄ rester av tidigare farkoster i form av orÀkneliga mÀngder smÄskrÀp och tiotusentals skrotbitar av större storlek, frÄn en decimeter och uppÄt.
Nyligen, den 15 november, blev det kÀnt att Ryssland lÄtit en robot trÀffa en av landets uttjÀnta satelliter, med ett veritabelt skrotmoln som följd. BesÀttningen pÄ Internationella rymdstationen, ISS, tvingades till och med att förbereda evakuering. USA rasade och experterna varnade för en kommande skrotlavin.
För med tanke pÄ den fart skrotbitarna hÄller kan Àven en ganska liten sÄdan stÀlla till med förödelse.
ââRymdskrotet Ă€r bĂ„de ett miljö- och ett sĂ€kerhetsproblem. Med mer och mer skrot blir det mindre plats kvar för de rymdaktiviteter som behövs. Det finns riktlinjer om hur skrot ska hanteras, men nĂ„gra bindande regler finns inte. Det har varit svĂ„rt att fĂ„ stater att komma överens om regler, sĂ„ det som sker nu Ă€r tack vare riktlinjer, konstaterar Karin Nyman Metcalf.
Enligt riktlinjerna ska uttjÀnta satelliter puttas ned sÄ att de brinner upp i atmosfÀren, eller förpassas till en kyrkogÄrdsbana, det vill sÀga en högre omloppsbana dÀr de inte Àr i vÀgen för de aktiva satelliterna.
Förr eller senare behövs dock en storstÀdning. Den europeiska rymdstyrelsen Esa ligger lÄngt framme i planerna pÄ att skicka upp en specialkonstruerad skrotsamlarfarkost, Clearspace-1, men Àven om projektet skulle lyckas mÄste fler insatser till.
Locka företag
Just rymdmiljön berörs i det kommande förslaget till en uppdaterad svensk rymdlag. Jo, det finns en sÄdan men den omfattar endast sex paragrafer och har gÀllt i snart 40 Är.
NÀr den skrevs var rymdverksamhet en statlig angelÀgenhet för ett fÄtal lÀnder. Nu, i den epok som Esa kallar Space 4.0, Àr rymden kommersiellt högintressant.
ââMan kan sammanfatta behovet av en ny rymdlag i tvĂ„ ord: privata aktörer. I dag Ă€r ju rymden i princip tillgĂ€nglig för alla. SĂ„ om man i Sverige vill bedriva kommersiell rymdverksamhet Ă€r det vĂ€ldigt viktigt att reglerna Ă€r glasklara, vad gĂ€ller till exempel ansvarsförsĂ€kringar och skadestĂ„nd om nĂ„got skulle hĂ€nda. Nya rymdlagar poppar upp i princip alla lĂ€nder nu, sĂ„ Sverige mĂ„ste ocksĂ„ ha en för att inte riskera att kommersiella aktörer avstĂ„r frĂ„n etablera verksamhet hĂ€r, sĂ€ger Christer Nilsson, stĂ€llföretrĂ€dande generaldirektör vid Rymdstyrelsen.
Saken blir inte mindre angelÀgen av det faktum att Sverige har ambitionen att kunna skjuta upp satelliter i omloppsbana frÄn rymdbasen Esrange, öster om Kiruna.
ââOavsett vem som Ă€ger satelliten har den stat dĂ€r uppskjutningen sker ett ansvar. DĂ€rför mĂ„ste vi ha en klar och tydlig rymdlag pĂ„ plats, sĂ€ger Christer Nilsson.
Andra baser, bland andra AndÞya i Nordnorge, konkurrerar om att bli den första i Europa med kapacitet att skjuta upp satelliter i omloppsbana. Det land som hinner först sÀllar sig dÄ till ett dussintal andra i vÀrlden.
Skydda intressen
En annan viktig aspekt Àr att Sverige mÄste kunna skydda sina sÀkerhetsintressen i rymden.
Detta innebĂ€r att berörda myndigheter â Rymdstyrelsen i samrĂ„d med SĂ€po och försvarsmakten â mĂ„ste kunna kontrollera att tillstĂ„nd till rymdverksamhet frĂ„n svenskt territorium inte utnyttjas till att störa eller skada vitala svenska funktioner och att tillstĂ„nd kan suspenderas om sĂ„ krĂ€vs, förklarar Christer Nilsson.
ââDen nya rymdlagen kommer att vara betydligt mer utförlig i hur detta ska ske.
En moderniserad rymdlag kommer sannolikt ocksÄ att konkretisera rymdaktörernas miljöansvar. Den som fÄr tillstÄnd att bedriva verksamhet frÄn Sverige förbinder sig ocksÄ att lÀmna sÄ lite spÄr efter sig som möjligt.
Utredningen ska ocksÄ blicka framÄt och peka pÄ vilken lagreglering som kan behövas om Sverige ska vara med och locka till sig framtida rymdturister.
Förslaget till en moderniserad svensk rymdlag skulle ha överlÀmnats till högskole- och forskningsminister Matilda Ernkrans (S) senast den 17 november, men överlÀmnandet har skjutits fram.