Att månen uppfattas som så stor, hela sju procent större, beror på att månens bana runt jorden är oval, snarare än helt rund.

– När månen är som närmast jorden och det sammanfaller med fullmåne, kallas det för "supermåne", säger Peter Linde, docent i astronomi och ordförande i Svenska astronomiska sällskapet.

Dessutom ligger fullmånen lågt över horisonten så här under sensommaren, vilket påverkar hur den uppfattas.

– Man har referenspunkter med träd, eller byggnader. Så det uppstår en synvilla, vilket gör att den ser större ut.

Störst chans för att se fenomenet är i norra Norrland, men det ser även hoppfullt ut för västkusten och Skåne även om dis och dimma kan påverka sikten.

– Chansen att se den är ganska stor, egentligen ju längre norrut man kommer i landet, säger SMHI:s meteorolog Emma Härenstam.

Har du tur kan du också få syn på planeten Saturnus som kommer se ut som en ljussvag stjärna precis ovanför månen.

– Totalt sett blir det ett vackert skådespel. Det är mycket vackrare att se månen nära horisonten jämfört med när den befinner sig högt på himmeln, säger astronomen Peter Linde.

Att två fullmånar inträffar under samma månad kallas "blå måne". Senast 1 augusti var det fullmåne – och då dessutom supermåne. Fenomenet "blå supermåne", två supermånar inom en månad, kommer inte att inträffa igen förrän 2037.

– "Once in a blue moon" är ju ett talesätt på engelska och innebörden är inte att månen är blå utan att det blir två fullmånar under samma månad, säger Peter Linde.