Supernovan Cassiopeia A bildades i mitten av 1600-talet sedan en stjärna i stjärnbilden Cassiopeia exploderade. Explosionens rester – som bland annat består av ämnen som syre, argon och neon samt rymdstoft – spred sig över ett område som mäter omkring tio ljusår.

Nu har James Webb-teleskopet fångat upp infrarött ljus från supernovan som befinner sig 11 000 ljusår från jorden. Det infraröda ljuset har sedan omvandlats till ljus på våglängder som det mänskliga ögat kan uppfatta. Fotografierna med sin mångfald av färger är rika på information som forskarna nu arbetar med att uttyda, skriver Europeiska rymdorganisationen (ESA) på sin hemsida.

Forskarna hoppas att fotografierna ska kunna hjälpa dem att lösa gåtan om rymdstoft, som består av ämnen som bildas när stjärnor exploderar i supernovor.

Observationer av mycket unga galaxer i det tidiga universum har visat att de bestod av stora mängder stoft. Forskarna har haft svårt att förklara den mängderna utifrån tidigare observationer av supernovor, men nu är alltså förhoppningen att bilderna ska ge nya ledtrådar om var rymdstoftet bildas.