150 000 högupplösta bilder som samlats in av Perseverance ligger till grund för resultaten som en internationell forskargrupp publicerar i tidskriften Science. Sanna Alwmark, forskare vid geologiska institutionen på Lunds universitet, är en av dem:

– Det vi har sett på de här bilderna har inte gått att se tidigare från satellitbilder, för då ser man bara ovanifrån. När man blottar sidoläget så ser man en konkret förändring i miljön på den här platsen, säger hon.

Att det för 3,6 miljarder år sedan fanns en sjö och ett delta i kraterområdet Jezero var känt. Men genom de detaljrika bilderna från Perserverance har forskarna fördjupat sig i områdets geologi.

– Det vi ser nu är att den här sjön har gått från att vara kontinuerligt försedd med vatten till att domineras av kraftiga inflöden som kunnat transportera in meterstora stenblock. Vi spekulerar i artikeln om det kan vara så att man haft periodisk isavsmältning istället för kontinuerligt flöde av vatten, säger hon.

Något stort har skett

Utformningen av deltat som bilderna visat vittnat om att någon form av större förändring skett i området, men vad den beror på är svårare att slå fast.

– Det kan vara allt möjligt. Klimatförändringar, att det blivit kallare generellt eller att något har hänt som ett nedslag som värmt upp vattnet eller ett vulkanutbrott. Eller säsongsvariationer, att ett år är blötare än ett annat, säger Sanna Alwmark.

Förändringen kan ha fört med sig att området gått från att vara en plats med potentiella förutsättningar för liv till att inte vara det.

– Det man letar efter är inte komplext liv, inte ens i form som små fiskar utan man söker efter lämningar efter, eller bevis för, väldigt enkla livsformer, till exempel organiska molekyler.

Hoppas på olika stenar

Rymdrovern Perserverance har hittills tagit bilder på några kilometers avstånd från den före detta sjön. Nu ska den ta sig närmare för att göra mer noggranna undersökningar. Exakt hur långt den behöver köra är oklart, trafikförhållanden är inte helt kända, så att säga.

Förhoppningen är att det ska ligga en mängd olika sorters stenar ovanpå resterna av deltat som syns på bilderna av Jezerokratern.

– Om man tänker sig en klapperstensstrand på jorden där stenarna är röda, gula och grå – så hoppas vi att det ska ser ut däruppe.

Genom att undersöka vilka typer av bergarter som finns i Jezerokratern mer noggrant och hur de bildats ska forskarna försöka förstå mer om Mars geologiska historia.

TT: Hur spännande är det här?

– Jag tycker det är jättespännande naturligtvis, säger Sanna Alwmark.

Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig tidsangivelse i bildtexten.