SÀllsynt rymdgÀst synlig för blotta ögat

En komet som senast kunde beskĂ„das frĂ„n jorden för 50 000 Ă„r sedan hĂ€lsar pĂ„ igen. Med vanlig kikare ska det gĂ„ bra att studera himlafenomenet.

Kometen Neowise pÄ en bild frÄn 2020. NÀsta fina rymdbesök som Àr lÀtt att beskÄda svarar kometen C/2022 för.

Kometen Neowise pÄ en bild frÄn 2020. NÀsta fina rymdbesök som Àr lÀtt att beskÄda svarar kometen C/2022 för.

Foto: Travis Heying/AP/TT

Rymden2023-01-21 13:02

Kometen kallas C/2022 E3 (ZTF). Den upptÀcktes passera Jupiter sÄ sent som i mars förra Äret av amerikanska Zwicky Transient Facility, som anvÀnder teleskop vid Palomar-observatoriet i Kalifornien.

NÀrmast jorden kommer kometen att vara den 1 februari, men redan nu finns chans att fÄ se den. Med bra kikare blir den lÀtt att följa, och kanske ocksÄ för blotta ögat om himlen inte Àr alltför upplyst av stadsljus eller mÄnen.

Bra datum

I den norra hemisfÀren kan bÀsta chansen att se kometen vara den sista veckan i januari, enligt astrofysikern Nicolas Biver vid observatoriet i Paris. Tipset Àr att spana i riktningen mellan stjÀrnbilderna Stora björnen och Lilla björnen.

Vid nymĂ„nen den 21–22 januari kan förutsĂ€ttningarna ocksĂ„ vara goda för nyfikna. HĂ„ll ögonen öppna Ă€ven den 10 februari vid kometens passage nĂ€ra Mars.

– Vi kan fĂ„ en fin överraskning. Objektet skulle kunna vara dubbelt sĂ„ ljust som förvĂ€ntat, sĂ€ger Nicolas Biver.

Kometen berĂ€knas ha en diameter pĂ„ cirka en kilometer. Den bestĂ„r av is och finare stoft – och vĂ€ntas synas i ett grönaktigt sken.

LĂ€r forskarna

Storleken Àr vÀsentligt mindre Àn Neowise som passerade oss sommaren 2020. Det var den senaste kometen sÄ ljusstark att inga okulÀra hjÀlpmedel krÀvdes för att se himlakroppen.

Men det nya besöket sker "bara" 42 miljoner kilometer frÄn jorden och det relativt nÀra avstÄndet kompenserar för litenheten nÀr kometens beskaffenhet ska studeras av forskarna.

C/2022 E3 (ZTF) tros komma frÄn Oorts kometmoln i solsystemets mörka utkanter lÄngt bortom planeterna. DÀr kan kometerna tillbringa evinnerliga tider innan de dras in i en omloppsbana mot det inre av solsystemet dÀr vi kan se dem.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!