De sex massiva galaxerna uppstod relativt snart efter big bang. Uppgifterna i en ny forskningsrapport kan komma att omkullkasta tidigare kunskap om bland annat hur lång tid det tog för stora galaxer att skapas.
Galaxerna skapades troligen mellan 500 och 700 miljoner år efter big bang, som beräknas ha inträffat för mellan 13,7 och 13,8 miljarder år sedan. Det är en revolutionerande kort tid med tanke på universums fortsatta historia.
De så kallade kandidatgalaxerna innehåller också långt fler stjärnor än vad forskare trodde – en av dem tros ha omkring 100 miljarder stjärnor.
Vintergatan beräknas ha ungefär lika många stjärnor, vilket har tagit hela universums livstid att skapa.
Tidigare teori
Detta är "galet", säger Ivo Labbe, forskningsrapportens huvudskribent.
– Enligt tidigare teorier växer galaxer långsamt och är små i början av sin existens, fortsätter Labbe, verksam vid Swinburne University i Australien, till AFP.
Oberoende mätdata och ytterligare forskning krävs innan uppgifterna helt kan bekräftas. Den första studien publicerades i den ansedda forskningsskriften Nature.
Upptäckten var möjlig tack vare rymdteleskopet James Webbs förmåga att granska objekt genom infraröda våglängder som det mänskliga ögat inte kan se.
Teleskopet kan se tillbaka omkring 13,5 miljarder år i tiden och därmed studera det som hände inte långt efter universums födelse genom big bang.
Medforskaren Joel Leja på Penn State University i USA trodde först inte på uppgifterna:
"Objekten var mycket större än vad någon hade väntat sig. Vi trodde att vi skulle finna minimala bebisgalaxer vid denna tidpunkt (i universums historia). Men vi upptäckte galaxer i den tidsålder som är universums absoluta gryning som är lika vuxna som vår egen Vintergata", skrev Leja i ett uttalande om upptäckten.
James Webb har varit i praktisk funktion sedan sommaren 2022, och ny teknik gör det möjligt att skåda längre bort och under svårare omständigheter än det tidigare rymdteleskopet Hubble.
Mörk materia
De nya upptäckterna öppnar nya, möjliga tankebanor för hur universums skapades. En del i det är så kallad mörk materia som utgör en stor del av universum. Det kan ha betydelse för att förklara de nya upptäckterna, spekulerar Labbe.
Om mörk materia "klumpar ihop sig" till ett yttre, osynligt massahölje, så kallad halo, så kan det suga åt sig gas från omgivningen. Där kan då galaxer bildas, resonerar Labbe vidare.
En sådan teori kan kopplas till nya rön om att universum expanderar snabbare än vad forskare tidigare trott.
– Detta är ytterligare ett tecken på att vår tidigare modell av universum krackelerar, säger David Elbaz på Frankrikes atomenergikommission till AFP.
Elbaz är fristående från forskningsgruppen som upptäckt de nya kandidatgalaxerna. Men han är väl insatt i forskningen som en av de astrofysiker som arbetar med Europeiska rymdstyrelsens teleskop Euclid. Det ska enligt planerna skjutas upp till sommaren.
Och Euclids forskningsuppdrag är att tillsammans med James Webbteleskopet utforska mörk materia och mörk energi.
– Detta kan hjälpa oss att lösa mysteriet med de sex galaxerna, säger Elbaz.