De stjärnor som bildades för 13,5 miljarder år sedan innehöll bara de lättaste grundämnena väte och helium. När de exploderade som supernovor berikades den omkringliggande gasen med tyngre grundämnen.
Ur denna berikade gas föddes senare generationer stjärnor som i sin tur spred tyngre grundämnen omkring sig när de gick under.
Tack vare Europeiska sydobservatoriets (Eso) jätteteleskop VLT i Chile har astronomer indirekt lyckats koppla grundämnen till de ursprungliga stjärnorna.
"För första gången någonsin kunde vi identifiera de kemiska resterna från explosionerna av de första stjärnorna i mycket avlägsna gasmoln” säger Andrea Saccardi, doktorand vid Observatoire de Paris, i ett pressmeddelande från Eso.
De kemiska fingeravtrycken i dessa supernovor avslöjar en varierande mängd av grundämnen som kol, syre och magnesium.
"Vår upptäckt öppnar nya vägar att indirekt studera egenskaperna hos de första stjärnorna och kompletterar på så sätt studier av stjärnor i vår egen galax", säger Stefania Salvadori, docent vid Florens universitet och medförfattare till studien som är publicerad i tidskriften Astrophysical Journal.