Med hjälp av ett av Europeiska sydobservatoriets (ESO) teleskop har en forskargrupp skaffat sig mer kunskap om hur så kallade aktiva galaxkärnor (AGN) fungerar.
AGN är extremt energirika källor som finns i centrum av vissa galaxer och får sin kraft från ett supermassivt svart hål.
Astronomerna har kunnat observera hur en tät ring av kosmiskt stoft och gas gömmer ett sådant svart hål i centrum av Messier 77, en galax i Valfiskens stjärnbild på 47 miljoner ljusårs avstånd från oss.
Enhetliga modellen
Upptäckten ger starka bevis för den 30 år gamla teorin "enhetliga modellen", skriver ESO i ett pressmeddelande.
Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature.
Enligt modellen har alla aktiva galaxkärnor samma grundläggande struktur med ett supermassivt svart hål omgivet av en tät stoftring. Skillnaden i ljusstyrka mellan olika kärnor beror på i vilken utsträckning ringen skymmer det svarta hålet sett från jorden.
Tidigare har forskarna tvekat kring om stoftmolnet helt kan hindra strålningen från det svarta hålet och därmed förklara varför vissa kärnor är ljusare än andra.
"Inget enskilt forskningsresultat kommer att ge svar på alla frågor vi har, men vi har nu tagit ett ordentligt kliv mot en bättre förståelse av hur AGN fungerar", säger forskargruppens ledare, Violeta Gámez Rosas vid Leidenuniversitetet i Nederländerna, i pressmeddelandet.
"En bättre förståelse"
Genom att studera variationen i temperatur – cirka 20 till 1 200 grader – som orsakas av den intensiva strålningen har forskarna hittat den troliga platsen för det svarta hålet.
Stoftets fördelning, med en tät inre ring omgiven av en mer utbredd skiva med det svarta hålet i mitten, bekräftar den enhetliga modellen, enligt astronomerna.
"Våra resultat borde leda till en bättre förståelse av hur AGN-källorna fungerar", säger Violeta Gámez Rosas.
"De kan också ge en bättre förståelse av Vintergatans historia, vars centrala supermassiva svarta hål kan ha varit aktivt för länge sedan."
Teleskop i Chile
ESO:s teleskop VLT (Very Large Telescope) i Atacamaöknen i Chile gjorde observationen möjlig.
Forskarna vill nu hitta ytterligare bevis för den enhetliga modellen genom att observera ett större urval av galaxer. När teleskopet ELT (Extremely Large Telescope) står klart senare det här årtiondet är planen att studera samspelet mellan galaxkärnorna och galaxerna.