Forskare vid Institutet för rymdfysik (IRF) använder raketen till att studera förhållanden i den jordnära rymden (jonosfären).

Raketen skickades upp precis efter solnedgången för att möjliggöra ett färggrant spektakel. Grundämnet barium släpptes ut i rymden på en höjd av 10-20 mil, och såg ut som självlysande moln i solskenet som fortfarande fanns kvar på den höga höjden. Samtidigt lyste norrsken upp himlen i stora delar av världen.

"Det här var förmodligen den vackraste raketuppskjutningen jag sett på Esrange", säger Krister Sjölander från rymdbolaget Swedish Space Corporation (SSC) i ett pressmeddelande.

Uppskjutningen skedde ett dygn efter att det egentliga slutdatumet för satsningen som tidigare fått avbrytas på grund av dåliga väderförhållanden passerat.

Syftet med att studera förhållandena i jonosfären är att kunna ge bättre prognoser för solens aktivitet och hur det påverkar infrastruktur på jorden och satelliter.

"Vi har fått viktiga resultat. Jag hoppas att en analys av informationen kommer att ge oss möjligheten att ta ytterligare ett steg för att förstå ett så fantastiskt fenomen som norrskenet", säger IRF-forskaren Tima Sergienko, huvudansvarig för experimentet.

Rättad: I en tidigare version av texten fanns en felaktig uppgift om norrskenet.