Svenskens tur med "världens coolaste teleskop"

De ansökte om tid innan teleskopet ens hade skjutits upp i omloppsbana. På fredagen får Per Bjerkeli och hans kollegor fem timmar med nya rymdteleskopet James Webb. –Det är världens coolaste teleskop, säger Chalmersforskaren.

James Webb-teleskopet efter att det skjutits upp i omloppsbana på juldagen 2021. Arkivbild.

James Webb-teleskopet efter att det skjutits upp i omloppsbana på juldagen 2021. Arkivbild.

Foto: Nas via AP/TT

Rymden2022-09-01 19:31

James Webb-teleskopet är den hett efterlängtade efterträdaren till Hubble-teleskopet.

Det sköts upp på juldagen förra året och har redan använts för att exempelvis hitta koldioxidspår i atmosfären hos en planet utanför vårt solsystem och att fånga ljus från de första stjärnorna och galaxerna som bildades efter "big bang" för över 13 miljarder år sedan.

Konkurrensen om att få använda rymdteleskopet är hård, men på fredagseftermiddagen kommer det – på beställning av bland andra Per Bjerkeli på Chalmers i Göteborg – under 5,3 timmar att riktas mot det unga stjärnsystemet TMC1A, 450 ljusår från jorden.

– Vi sökte tid för ungefär ett år sedan och så fick vi det, trots konkurrensen, säger Per Bjerkeli till TT.

– Sedan dess har teleskopet ju lyft och kalibrerats och nu är det dags. Det blir en skön känsla att gå hem från jobbet och veta att "nu händer det".

Hela pusslet

Svensken och hans forskarkollegor, just nu verksamma i Taiwan, USA, Danmark och Polen, har tittat på stjärnsystemet TMC1A sedan 2016. Systemet är ungt, bara omkring 100 000 år, och kan förhoppningsvis ge nya svar om hur vårt eget solsystem bildades.

De har tidigare bland annat använt sig av radioteleskopet Alma i Chile. Men chansen att få rikta James Webb mot stjärnbilden Oxen och studera TMC1A kommer enligt Per Bjerkeli att ge stora mängder ny information.

– Det är ett ungt solsystem som håller på att bildas nu och inte är helt olikt vårt eget. Problemet med Alma, även om vi får något bättre skärpa, är att vi bara kan se den kalla gasen egentligen, säger han.

– Med James Webb kan vi även se den heta gasen. Nära stjärnan är det ju hett och för att lägga pusslet behöver vi alla våglängder, så att säga.

Spänd väntan

Med rymdteleskopet hoppas forskarna dessutom få klarhet i hur långt planetbildningen i TMC1A har hunnit komma.

Efter fredagens 5,3 timmar kommer det att ta några dagar för informationen att skickas från teleskopet till jorden och vidare till forskarna. Förhoppningen är att det ska plinga till i mejlboxen redan i helgen.

– I bästa fall skulle vi kunna ha data redan på söndag och ganska snabbt även bra data. Så jag kommer nog inte bara att hålla koll på mejlen, jag kommer säkert att sitta och uppdatera webbsidan också, säger Per Bjerkeli.

En av de första bilderna från James Webb-teleskopet som släpptes i somras, föreställande galaxhopen SMACS 0723. Arkivbild.
En av de första bilderna från James Webb-teleskopet som släpptes i somras, föreställande galaxhopen SMACS 0723. Arkivbild.
Fakta: James Webb-teleskopet

James Webb-teleskopet är efterträdaren till det framgångsrika Hubble-teleskopet.

Det sköts upp från rymdbasen i Kourou i Franska Guyana på juldagen 2021 och nådde sin destination i omloppsbana i solsystemet ungefär en månad senare, varpå speglarna började vecklas ut.

Teleskopet ligger i omloppsbana 1,5 miljoner kilometer från jorden.

Teleskopets huvudspegel mäter 6,5 meter i diameter (Hubble 2,4 meter) och har en fokallängd (brännvidd) på 131,4 meter. Det har en sammanlagd exponeringsyta 25,4 kvadratmeter. Allt som allt väger det 6,5 ton.

Det ger en oerhört detaljrik upplösning, där man kan observera objekt motsvarande storleken av ett mynt på fyra mils avstånd.

Målet är att det ska kunna urskilja ljus från de allra första galaxerna som bildades i universum och ge en mer detaljerad bild av dessa, för att bidra till förståelsen av hur galaxer utvecklas, hur stjärnor föds och dör, samt hur planetsystem uppstår. Man hoppas på nya rön om de jordlika så kallade exoplaneterna – och i förlängningen om uppkomsten av liv.

Den europeiska rymdstyrelsen Esa, USA:s dito Nasa och Kanadas CSA samarbetar om rymdteleskopet. Forskare vid Stockholms universitet, Chalmers och det svenska företaget Spectrogon har delvis utvecklat den kamera tillika spektograf som teleskopet tar bilder med.

Ombord finns också ett antennsystem, utvecklat av Ruag Space i Göteborg, för överföring av data till jorden.

Teleskopet har döpts efter James E Webb, som var chef för Nasa under 1960-talet då man byggde upp Apolloprogrammet.

Källa: Nasa

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!