I över ett år har regeringens särskilde utredare Göran Lundahl utrett det nya lagförslag som presenterades i dag. Behovet av en ny lag motiveras av fler aktörer och förändringar på området framöver.
– Man har utgått från att stater värnar rymdverksamhet, men vi har en verklighet där allt fler privata aktörer kommer in på marknaden och allt fler stater blir rymdnationer, säger utredaren Göran Lundahl på en pressträff.
De rymdfrågor som i dag är aktuella är helt annorlunda än 1982, när den nuvarande rymdlagen, bara sex paragrafer lång, kom till i skuggan av kalla kriget.
Fler aktörer
När lagen från 1982 skrevs var rymdverksamhet en statlig angelägenhet för ett fåtal länder. I dag är rymden kommersiellt högintressant.
– Man kan sammanfatta behovet av en ny rymdlag i två ord: privata aktörer. I dag är ju rymden i princip tillgänglig för alla. Så om man i Sverige vill bedriva kommersiell rymdverksamhet är det väldigt viktigt att reglerna är glasklara, vad gäller till exempel ansvarsförsäkringar och skadestånd om något skulle hända, sade Christer Nilsson, ställföreträdande generaldirektör vid Rymdstyrelsen nyligen till TT.
En annan viktig aspekt är att Sverige måste kunna skydda sina säkerhetsintressen i rymden.
Detta innebär att berörda myndigheter – Rymdstyrelsen i samråd med Säpo och Försvarsmakten – måste kunna kontrollera att tillstånd till rymdverksamhet från svenskt territorium inte utnyttjas till att störa eller skada vitala svenska funktioner och att tillstånd kan suspenderas om så krävs, förklarar Christer Nilsson.
Vad är rymden?
För att göra en ny rymdlag måste det finnas en definition av var rymden börjar och luften slutar. Skiljelinjen mellan luftfart och rymdfart har blivit allt svårare att dra, säger Göran Lundahl, men det har utredningen kommit runt genom att definiera vad som är ett "rymdföremål".
– Ett rymdföremål är en nyttolast, sondraket eller bärraket inklusive delar av dessa på en höjd om 100 kilometer över havsytan. Om man lägger definitionen på 100 kilometer tar man höjd för att de allra flesta håller med om att man är i rymden, säger Lundahl.
Tillståndskrav med säkerhetsventil
Både privata och statliga aktörer måste söka tillstånd för att få bedriva rymdverksamhet i Sverige, enligt förslaget till den nya rymdlagen.
De som bereder tillståndsansökningar föreslås bli Rymdstyrelsen. De blir också tillsynsmyndighet, vilket motiveras av att de har högst kompetens i ärendena. Myndigheter kopplade till Försvarsdepartementet ska få undantag från att söka tillstånd.
Samrådsmyndigheterna är Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och Inspektionen för strategiska produkter (ISP). De kan initiera tillsynsärenden och överklaga beslut.
När ett beslut överklagas hamnar det i första hand i domstol, men det ska också vara möjligt att låta frågan hamna på regeringens bord om det skulle uppstå ett säkerhetspolitiskt känsligt läge.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
