Sannolikheten för att Finland går med i Nato före Sverige har ökat, meddelade Ulf Kristersson (M) vid en pressträff på tisdagen.
Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, ställer sig frågande till tidpunkten för utspelet. Han hade helst sett att regeringen väntade in det ungerska beslutet, som väntas ske senare i vår.
– Om det blir så att Ungern godkänner både Sverige och Finland ökar det trycket på Turkiet, säger Jacob Westberg.
En möjlig förklaring till utspelet kan dock vara om Turkiet tämligen omgående godkänner Finland – men inte Sverige – innan man stänger parlamentet inför det turkiska valet den 14 maj, säger han.
Öppning efter turkiskt val
Det turkiska parlamentet stänger den 7 april vilket innebär att man har ett fönster på drygt tre veckor att hinna ratificera Finland före valrörelsen.
Jacob Westberg ser fortfarande en chans att både Sverige och Finland ska hinna bli medlemmar före nästa Natotoppmöte i Vilnius som inleds den 11 juli, inte minst om president Recep Tayyip Erdogans motstånd mot Sverige mer använts i syfte för att mobilisera väljare.
– Om det varit en viktig del försvinner den med valet, alldeles oavsett utfall, säger han.
Att Sverige siktar på att vara Natomedlem till Vilniusmötet var även budskapet från Kristersson. Jakob Westberg frågar sig om Kristersson, med tanke på dagens utspel, fortfarande tror på det själv.
– Att det turkiska parlamentet efter valet, som vi inte vet utgången i, ska godkänna Finland men inte Sverige tycker jag är för tidigt att spekulera i, säger Jacob Westberg.
– Det finns det ett litet fönster som gör att jag inte utesluter att både Sverige och Finland kan vara medlemmar vid Vilnius, och det är därför jag har så svårt att tolka Kristersson.
Försämrat svenskt säkerhetsläge
Skulle däremot bara Finland godkännas som ny medlem till toppmötet blir det besvär för både Sverige och Nato, anser Westberg, med tanke på den viktiga roll Sverige har i planeringen för ett gemensamt försvar i regionen kring Östersjön.
– Då kan man inte räkna in de förmågor som Sverige kan bidra med, till exempel ubåtar, stridsflyg och sjö- och luftövervakning i stort. Men sedan kan man heller inte fullt räkna in svenskt territorium, om man behöver det för snabba förstärkningar till andra sidan Östersjön.
Enligt honom försämras det svenska säkerhetsläget om man tvingas stå ensam kvar utanför Nato. Däremot är läget bättre i dag än det var för ett år sedan, tack vare säkerhetsförsäkringarna från andra större Natoländer och inbjudan till toppmötet i Madrid förra sommaren.
– På så sätt är vi inte lika utsatta för risken att möta allvarliga påtryckningar från rysk sida, säger Jacob Westberg.
Ju mer Nato desto bättre
Håkan Edström, universitetslektor i krigsvetenskap på Försvarshögskolan, ser inte ett finländskt inträde före Sverige nödvändigtvis som något negativt.
Han pekar på att tidigare utvidgningar av Nato, som när Polen, Tjeckien och Ungern gick med 1999 och Baltikum 2004 alltid ansetts gynna Sveriges säkerhet.
– Då kan jag inte förstå varför inte Finlands utvidgning skulle göra desamma, det är väl bättre att Finland går med än att vi båda står utanför. Ju mer Nato i vårt närområde desto bättre, säger Håkan Edström.
Mer sårbart
Som det ser ut i dag är Sverige redan mer såbart än Finland, konstaterar han. Det bygger bland annat på att Finland bevisat sin duglighet gentemot Ryssland tidigare och att man har offensiva vapen i form av artilleri och markmålsrobotar.
– Även utanför Nato skulle vi ändå vara det självklara valet om Ryssland skulle vilja eskalera, säger Håkan Edström.
När det kommer till uppbackning under fortsatt tid utanför Nato litar Edström mer på säkerhetsgarantierna från Storbritannien och i viss mån USA än stöd från EU och Nato.
– Trots att Sverige var med i EU och inte i Nato var det ingen av stormakterna Tyskland och Frankrike som kom och rodde eka med Magdalena Andersson i Harpsund, utan Boris Johnson, som vi inte hade några formella förbindelser med, säger Edström.