Expert: Risk för nya dåd mot svenskar

Attentatet i Bryssel är en tydlig signal om att Sverige och svenskar förblir ett prioriterat mål för islamistisk terror, enligt experter.
–Tyvärr brukar den här typen av händelser vara en inspirationskälla för andra, säger Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys.

Kartan visar var terrorattentatet i Bryssel skedde under måndagen samt var gärningsmannen sköts under tisdagsmorgonen.

Kartan visar var terrorattentatet i Bryssel skedde under måndagen samt var gärningsmannen sköts under tisdagsmorgonen.

Foto: Anders Humlebo/TT

Säkerhet2023-10-18 05:01

Två svenskar sköts på måndagskvällen ihjäl av en beväpnad man strax före EM-kvalmatchen mellan Sverige och Belgien i Bryssel. Ytterligare en svensk skadades allvarligt.

Minst ett offer bar svensk landslagströja och allt talar enligt statsminister Ulf Kristersson för att det rör sig om ett terrordåd riktat mot just svenskar. Belgiska åklagare utreder kopplingar till svenska koranbränningar.

Attentatet är ytterligare ett exempel på att våldsbejakande islamistiska rörelser uppmanar sina anhängare att slå till varhelst de bor, säger terrorforskaren Magnus Norell.

– Det är så här den islamistiska terrorn ser ut. Man ger sig på mjuka mål, folk som gör vardagliga saker.

– Sverige har funnits med i de här sammanhangen eftersom det är ett västland och har varit utsatt för desinformationskampanjer under rätt lång tid. Så det har funnits en potentiell grogrund för personer att göra något.

Lätt vara efterklok

När Säpo i somras höjde terrorhotnivån varnade man för en förvärrad hotbild mot Sverige och svenska intressen utomlands. Frågor höjs nu om man borde ha manat till försiktighet i Bryssel. Borde Fotbollförbundet rentav ha uppmanat supportrar att lämna den blågula tröjan hemma?

Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan, har sett ett attentat mot Sverige som sannolikt – men inte av det här slaget.

– Att gå på en gata i Bryssel i blågul tröja tror jag att väldigt många hade gjort och tänkt att här är vi säkra, säger han.

– I mina analysmönster hamnade jag på svensk mark – fotbollsdamernas bronsfirande, något kulturevenemang eller en match på Friends arena. Nu blev det i Belgien som svenskar brutalt mördades på grund av radikal islamism. Mitt eget analysarbete var fel, då är det svårt att rikta kritik mot Fotbollförbundet.

Svenskt självmål

Ulf Kristersson slog på tisdagen fast att Sverige inte anpassar sig efter terrorister. Men enligt Magnus Norell är det just det man gör när man höjer terrorhotnivån och diskuterar lagändringar för att stoppa koranbränningar av säkerhetsskäl.

– Ser man att något fungerar så fortsätter man, och när Sverige viker ner sig så visar man att det här fungerar. Man har gjort självmål här, säger han.

Norell riktar även en känga mot S-ledaren Magdalena Andersson som på tisdagen uppmanade alla i Sverige att dämpa tonläget för att inte "piska upp" konflikter. Hon vädjade till regeringen att se över ändringar i lagstiftningen om hets mot folkgrupp och förargelseväckande beteende.

– I det här läget ska du göra tvärtom. Du ska gå ut och understryka att ingen som har bränt en koran har gjort något fel och säga att vi ställer oss bakom rätten att göra det. Det är det vi ska försvara. Att börja tafsa på fri- och rättigheter i ljuset av hot och våld är helt fel. Det finns en tradition inom radikal islamism att det är okej att bruka våld – det är dem som måste hanteras.

Rädsla är målet

TT: Hur ser hotbilden ut mot svenskar utomlands?

– Hela tanken med den typ av terrorism vi såg exempel på i Bryssel, eller i Frankrike häromdagen, är att den ska vara så skrämmande att du inte kan känna dig säker någonstans, säger Magnus Norell.

Jörgen Holmlund ser en risk för att ett dåd leder till flera.

– Tyvärr brukar den här typen av händelser vara en inspirationskälla för andra, vilket oroar mig.

Fakta: Terrordådet i Bryssel

Klockan 19.15 på måndagskvällen öppnar en man beväpnad med ett automatvapen eld mot flera personer i närheten av Sainctelette-torget i centrala Bryssel. Två personer, män i 60- respektive 70-årsåldern, dödas. En tredje skadas allvarligt. Samtliga är svenska medborgare.

Den misstänkte gärningsmannen är enligt belgiska medier en 45-åring från Tunisien. Han befann sig i Belgien utan tillstånd efter att ha fått avslag på en asylansökan. Mannen vistades för ett tiotal år sedan i Sverige och satt här också i fängelse. Det är oklart för vilket eller vilka brott han dömdes.

På sociala medier har en video spridits på en man i orange reflexjacka som öppnar eld mot flera personer på öppen gata. I en annan video uppger mannen, som säger sig vara lojal med terrorgruppen IS, att han dödat tre svenskar och att han gjort det för att "hämnas för muslimer".

Dådet inträffade en och en halv timme före Sveriges EM-kvalmatch mot Belgien i Bryssel. Första halvlek spelades, men efter att de svenska spelarna informerats om dådet i halvtid bröts matchen sedan de vägrat spela vidare.

En fruktlös jakt på gärningsmannen pågick under natten. Han lokaliserades på tisdagsmorgonen och sköts i samband med gripandet till döds på ett kafé några kilometer nordöst om attentatsplatsen.


Fakta: Terrorhotnivån

Terrorhotnivån baseras enligt Säkerhetspolisen på "strategiska bedömningar av aktörers avsikt och förmåga att begå terrorattentat mot Sverige".

Den 17 augusti i år beslutade Säkerhetspolisens chef Charlotte von Essen att höja terrorhotnivån från tre (förhöjt hot) till fyra (högt hot) på den femgradiga skalan.

Beslutet grundar sig enligt Säpo inte på en enskild händelse. Däremot har det under året skett en successiv försämring av hotbilden mot Sverige, där Sverige gått från att betraktas som ett "legitimt" till ett prioriterat mål.

Koranbränningarna har bidragit till bilden av Sverige som ett islamfientligt land. Flera internationella terrorgrupper har också riktat hot mot Sverige.

Senast nivån låg på en fyra var under några månader 2015 och 2016. Polisen sökte då efter en flykting som misstänktes planera ett terrordåd i landet. Mannen friades senare från misstankarna.

Med undantag för ovan nämnd period har nivån legat på en trea sedan hösten 2010.

Källa: Säkerhetspolisen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!