– Turkiets medgivande är en nödvändig faktor. Men det är inte tillräckligt. Det krävs också att Finland själv fattar ett beslut, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan hävdade i ett tal i helgen att Sverige kommer att bli "chockerat" om Turkiet väljer att godkänna Finland men inte Sverige som medlem i försvarsalliansen.

Men ett godkännande från det turkiska parlamentet innebär inte att Finland automatiskt blir medlem.

– Ansökarlandet ska självt behandla och godkänna anslutningsprotokollen. I Finlands fall handlar det både om riksdagen och presidenten. Efter det skickas anslutningsprotokollet in till förvaring i Washington, säger Jacob Westberg.

Först då blir landet formellt medlem av Nato.

Har redan startat

Redan i somras, vid toppmötet i Madrid, fattade Nato det politiska beslutet att Sverige och Finland ska bli medlemmar. Men fortfarande väntar de båda länderna på ett godkännande av Turkiets och Ungerns parlament.

Finlands president Sauli Niinistö uppger att man klargjort för Turkiet att avsikten fortsatt är att gå med i Nato tillsammans med Sverige.

Den finländska regeringen har samtidigt redan startat sin nationella process. Propositionen om Natoanslutning behandlas just nu i riksdagen, enligt svenska UD.

Skulle Turkiet gå vidare och enbart ge sitt medgivande till Finlands ansökan kommer dock Nato att agera, säger Westberg.

– Generalsekreterare Jens Stoltenberg och andra representanter från Nato kommer i så fall naturligtvis att komma med rekommendationer.

Sverige viktig pusselbit

Försvarsalliansen har gjort det tydligt att man vill att Sverige och Finland blir medlemmar samtidigt, framhåller han.

– För Natos del är det krångligt att planera runt Sverige. Sverige är en väldigt viktig pusselbit i den gemensamma försvarsplaneringen i Östersjöområdet.

Och Natos ord väger tungt.

– Får man från finsk sida starka signaler från Nato att alliansen helst ser att man väntar in Sverige är det troligt att Finland går på den linjen, säger Jacob Westberg.

Det finns flera hållpunkter vid vilka den finländska Natoansökan skulle kunna stanna i väntan på Sveriges, enligt UD. Till exempel att den inte läggs fram för omröstning i den finska riksdagen, att president Niinistö avvaktar med sitt godkännande eller att man väntar med att skicka in anslutningsprotokollet till USA.

Amerikanska påtryckningar

Trots sina hårda ord har president Erdogan ännu inte lämnat över förslaget om Finlands Natoansökan till det turkiska parlamentet.

– Just nu är det osannolikt att något händer före det turkiska valet i maj, säger Jacob Westberg.

Efter valet lär också de amerikanska påtryckningarna mot Turkiet om att godkänna båda länderna öka kraftigt, tror han.

Skulle ett godkännande för svensk del ändå dröja, är det inte omöjligt att Finland överväger att gå vidare på egen hand. Något Finlands utrikesminister Pekka Haavisto gav uttryck för i en intervju förra veckan.

– Drar det här ut väldigt länge, inte bara månader utan kanske till och med år, ser man nog i Finland att landets säkerhet gynnas av ett Natomedlemskap, säger Jacob Westberg.

– Det alternativet tror jag man rankar före ett långsiktigt utanförskap för båda länderna.