Svensk signalspaning slår nya rekord. Förra året var både efterfrågan och de underrättelser som FRA producerade högre än någonsin tidigare, enligt myndighetens årsrapport.
FRA konstaterar att man för första gången sedan 1945 rapporterar om ett storkrig i Europa.
– Det är naturligtvis en oerhört allvarlig situation, säger FRA:s generaldirektör Björn Lyrvall.
Han tillägger att det varit ett tufft år.
Rysk aktivitet
Störst fokus har legat på Ukraina och Rysslands agerande där och på hemmaplan. Men FRA följer också vad som sker i Sveriges närområde i militärt hänseende.
Under året har man rapporterat om truppförflyttningar, förnyelse av militärt materiel och utprovning av nya vapensystem. FRA noterar att Ryssland inte har trappat ner sin övningsverksamhet i Östersjön.
– Det är fortfarande hög aktivitet. Kanske inte högre än tidigare, men det är en ständigt pågående aktivitet från rysk sida, framför allt vad gäller flyg- och marintrafik av olika slag.
Det blir en fortsatt viktig uppgift att följa hur detta utvecklas, säger Björn Lyrvall.
Tränger in
Utöver Ryssland är det Kina och Iran som främst hotar Sveriges säkerhet.
Lyrvall understryker allvaret i cyberhotet som riktas mot Sverige.
– Statsstödda aktörer har mycket resurser, är metodiska och har en långsiktighet när det gäller att tränga in i system för att ta ut information, eller vara vilande för att i ett annat läge kunna förstöra verksamhet genom att använda sig av skadlig kod.
Måltavlor är bland annat kritisk infrastruktur som el- och vattenkraftverk.
– Det kan vara exempel på sådana områden som är samhällsviktiga som skulle kunna utsättas för den typen av attacker.
TT: Hur ofta händer det att främmande makt tar sig förbi skyddet?
– Det vill jag inte gå in på, men det förekommer.
Grov brottslighet
FRA bevakar även terrorhot mot Sverige, och internationell grov organiserad brottslighet. Allt oftare sätts signalspaning på polisens begäran in mot gränsöverskridande kriminella nätverk.
– Det är framför allt engagemang när det gäller grov narkotika- eller vapensmuggling.
Detta är något FRA nu stärker ytterligare, enligt generaldirektören.
– Vi har fått pengar för att kunna bygga upp den förmågan.
TT: Har ni inte räckt till innan?
– Nja, det har blivit en tydligare signal, en tydligare inriktning.
Däremot kan FRA inte signalspana mot inhemsk gängbrottslighet, då det saknas lagstöd.
Krävs ökad förmåga
Rysslands agerande och det försämrade säkerhetsläget ställer nya krav på Sveriges förmåga att skydda sig, enligt FRA. Regeringens anslag till myndigheten ökar kraftigt kommande år, med totalt drygt en miljard till 2025.
– Det handlar i stor utsträckning om att rekrytera ytterligare personal – spanare, analytiker och tekniker – för att få en större uthållighet och fortsatt kunna rapportera under dygnets alla timmar, säger Lyrvall.
Det är samtidigt många som drar i de specialister som behövs, både andra myndigheter och den privata sektorn. Dessutom finns hotet om infiltration från spioner.
TT: Hur klarar ni rekryteringen när främmande makt vill in i de här verksamheterna?
– Jag kan bara generellt säga att vi har en rigorös process för anställning av vår personal. Den hoppas vi ska vara tillfyllest i alla delar.
Exklusiva samarbeten
När Sverige blir medlem i Nato kan nya krav komma att ställas på FRA, både när det gäller att operera i nya områden och samverka med nya länder.
Lyrvall betonar samtidigt att FRA:s internationella samarbete till stor del bygger på långvariga och förtroendefyllda samarbeten i ganska små kretsar.
– Det kommer fortsatt att vara väldigt viktigt för oss att upprätthålla de här mer exklusiva signalspaningssamarbetena.