Under hösten när Landerholm arbetat vid utrikesdepartementet har han flera gånger skickat sekretessbelagda uppgifter till sin privata mejladress hos Google, men också till en privat mejladress som går till en annan chef vid UD.
Enligt regeringskansliet omfattas uppgifterna av utrikessekretess och skulle kunna skada Sverige om de röjs.
Även som generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar har Landerholm skickat uppgifter till sig själv. Uppgifter som enligt myndigheten omfattas av försvarssekretess.
– Att hantera uppgifter på det här sättet innebär att de är lättare att inhämta av främmande makt. Vissa uppgifter skulle till exempel kunna användas emot Sverige, säger Kim Hakkarainen, expert på säkerhetsskydd vid Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, till tidningen.
Landerholm säger själv att hans ansträngda arbetssituation gjort att han behövt ha tillgång till uppgifterna från sin egen dator och när han skickade uppgifterna från myndigheten var de inte sekretessbelagda.
Efter DN:s intervju ändrar Myndigheten för psykologiskt försvar sitt beslut, uppgifterna är inte längre hemliga med bäring på rikets säkerhet.
– Jag kan bara förklara det med att det funnits okunskap kring sekretessnivån för de här uppgifterna. Det var en missbedömning som vi nu rättat till, säger myndighetens administrativa chef Jan Nyquist.