En politisk solidaritetsförklaring undertecknades på onsdagen av Sveriges statsminister Magdalena Andersson och Storbritanniens Boris Johnson.

Den brittiske premiärministern betonade att om Sverige attackeras och begär stöd så kommer Storbritannien att ge det. Frågan är brännande aktuell i samband med en eventuell svensk Natoansökan, som befaras öka ryska hot.

Enligt Malena Britz påminner solidaritetsförklaringen mycket om det som slås fast i Lissabonfördragets artikel 42.7.

– Man pratade om att stödja med alla medel man kan, inklusive militära, och det är ganska exakt det som täcks in i nuvarande EU-fördrag, säger hon.

Militär beredskap samma

Artikel 42.7 har dock kritiserats för att inte någon garanti om militärt stöd. Det har påpekats att det inte finns någon gemensam militär struktur inom EU och inte heller några särskilda militära EU-divisioner.

– Egentligen är den militära beredskapen inte bättre nu än innan den här nya solidaritetsförklaringen skrevs på, men däremot finns en politisk handlingsberedskap just nu. För att kunna använda de militära verktyg man har inom ramen för de här åtaganden krävs ju politiska ageranden, säger Malena Britz.

Avtalet kan ses som en ömsesidig säkerhetsförsäkring, enligt Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

– Just försäkring eftersom det inte är en garanti. Men med det sagt så tycker jag att det är ganska generösa skrivningar och även uttalanden från Boris Johnsons sida om att komma till Sverige och även Finlands hjälp, säger han.

Westberg konstaterar att Johnson nämnde såväl hybridhot och cyberattacker som traditionella hot.

Generösa uttalanden

Den brittiske premiärministern konkretiserade inte vilket stöd Sverige skulle kunna få.

– Men hans formulering var generös – "den hjälp som efterfrågas". Han kan egentligen inte vara mycket mer konkret än så eftersom vi inte vet vilket eventuellt anfall som kommer att riktas mot oss, säger Westberg.

Han noterar att Johnson på fråga om kärnvapen ingår i skyddet inte uteslöt det.

Sverige kan även räkna med en generellt ökad brittisk militär närvaro av både land-, luft- och sjöstridskrafter.

– Det talas både om att accelerera övningar och öka närvaron, vilket tyder på att det är någonting utöver övningar som avses, säger Westberg.

Ska avskräcka

TT: Är Sverige säkrare med den här solidaritetsförklaringen?

– Tanken är inte primärt att de här sakerna ska behöva användas, utom möjligen de delar som handlar om cyber och ökat samarbete kring underrättelser. Men Ryssland måste på ett annat sätt räkna med att ett av de största Natoländerna kan bli inblandat redan på ett mycket tidigt stadium, säger Westberg.

Även för britterna kan det finnas fördelar med avtalet, påpekar Malena Britz.

– Britterna vill återta förlorad mark i och med brexit, bland annat teknologisamarbeten som sker inom ramen för EU som man nu kan få komma in i.

– För Sverige kan ett ökat samarbete kring underrättelser vara en stor fördel. Vi har sett under kriget att den brittiska underrättelsetjänsten har varit till stor hjälp för Ukraina, säger Malena Britz.