Det ryska kärnvapenhotet har trappats upp sedan Ukrainakrigets start.
Bara tre dagar in i kriget beordrade president Vladimir Putin kärnvapenförbanden att "höja beredskapen". Nyligen testsköts enligt uppgift den nya kraftfulla kärnvapenroboten RS-28 Sarmat, och nu varnar utrikesminister Lavrov för att hotet om kärnvapen inte ska underskattas. En liknande varning kom från en tung rysk säkerhetspolitisk analytiker nära Kreml förra veckan.
Flera bedömare har tolkat den hätska retoriken som att risken för att ryska kärnvapen kan komma att användas har ökat.
Men Gudrun Persson, Rysslandsexpert och forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), ser ingen akut fara för att de tas i bruk.
– Nej. Retoriken har ökat, och det är oroväckande i sig. Det är också ett brott mot FN-stadgan att hota med våld om man inte får sin vilja igenom. Men det är skillnad på hot och att gå till användning, säger hon.
"Väldig eldkraft"
Scenarier som nämnts är att Ryssland skulle avfyra ett mindre, icke-strategiskt kärnvapen mot ett begränsat ukrainskt militärt mål, som en vapenfabrik, eller spränga en laddning över obefolkat område.
– Det är inte meningsfullt att spekulera i hur ett ryskt kärnvapenangrepp skulle ske. Ett krig pågår och utvecklingen kan gå mycket snabbt, säger Gudrun Persson.
– Men man ska komma ihåg att för att oskadliggöra en flygbas behövs det 35 konventionella stridsspetsar, eller fem kärnvapenmissiler. Vill man få militär effekt är det alltså många laddningar Ryssland måste använda, inte ett litet kärnvapen nånstans.
Hon framhåller att ingenting förändrats i den ryska kärnvapendoktrinen från 2020.
Enligt den får Ryssland ta sin kärnvapenarsenal i bruk om landet självt blir angripet av kärnvapen eller massförstörelsevapen, eller konventionella vapen om det hotar statens existens.
De flesta bedömer att ett existentiellt hot mot Ryssland måste vara ett faktiskt militärt angrepp. Sanktionerna och vapenleveranserna från väst har än så länge inte betraktats som "existentiella" hot.
Avskräckningen fungerar
Faktum är att den ryska retoriken om kärnvapen trappats upp ända sedan den olagliga annekteringen av Krim 2014, säger Gudrun Persson.
– Signalerandet som kommer från den ryska sidan nu, det riktas för att avskräcka USA. Det finns också många frågetecken – om man skulle eskalera nu, då har man ju avhänt sig möjligheten att eskalera i ett senare läge.
– Ryssland har heller aldrig använt kärnvapen, och det har man använt i många år som ett styrkeargument gentemot USA.
Hittills har dessutom den ryska avskräckningen med kärnvapen fungerat, framhåller Persson.
– Visserligen skickar USA och väst vapen, men Biden (USA:s president) har också varit tydlig med att man inte kommer att skicka trupp.
Inga rörelser
Än så länge har väst, såvitt känt, inte noterat några rörelser i den ryska kärnvapenarsenalen.
– Om vi tittar på Putins order i början av kriget om att höja beredskapen kan vi konstatera att det inte heller blivit så mycket av det. Man fyllde på med manskap, men det var allt, säger Gudrun Persson.
Vad gäller kärnvapenhotet mot Sverige så varnade Dmitrij Medvedev, tidigare president och nu biträdande ordförande i det ryska säkerhetsrådet, nyligen för att Östersjöområdet inte längre kommer att ha en "kärnvapenfri status" om Sverige och Finland ansluter sig till Nato.
Men att Ryssland placerar ut kärnvapen kring Östersjön är något som skulle ha skett oavsett, säger Gudrun Persson. Redan i början av mars utarbetade det ryska säkerhetsrådet en plan för att stärka landets västra flank.
– I det kan vi förvänta oss att det ingår kärnvapen.
"Ögonen på bollen"
Rysslands tal om "kärnvapenfri status" kan också ifrågasättas, påpekar Gudrun Persson.
– Vi vet inte säkert men det är fullt möjligt att det redan i dag finns icke-strategiska kärnstridsspetsar i Kaliningrad, säger hon.
Att Sverige skulle utsättas för ett kärnvapenangrepp i närtid bedömer hon som osannolikt.
– Det förekommer alla möjliga spekulationer om att det ska komma kärnvapen över Sverige. Det gagnar ingen. Kärnvapen i Ryssland är ett politiskt vapen, inte primärt militärt. Och med det sagt så gäller det nu att hålla ögonen på bollen, kriget pågår och det är Ukraina som är i skottlinjen, säger Gudrun Persson.