Samma aktörer som driver den omfattande LVU-kampanjen mot svensk socialtjänst, bidrar nu till att sprida nya hot- och hatbudskap mot Sverige efter den senaste tidens uppmärksammade protestaktioner mot Turkiet, enligt Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF).

– Koranbränningen har gett upphov till bredare attacker mot Sverige. Det är en del nya aktörer i det här, men vi ser också att samma aktörer som var aktiva i att skapa drev mot socialtjänsten även är aktiva i det här sammanhanget, säger Magnus Hjort, vikarierande generaldirektör vid MPF.

Utvecklingen har fått Säpo att varna för ett ökat antal attentatshot mot Sverige. Beskedet är att terrorhotnivån kan komma att höjas om hoten inte avtar.

MPF pekade redan för ett år sedan på att aktörer med koppling till våldsbejakande extremism låg bakom LVU-kampanjen och att uppmaningar till våld och hot om terror förekom.

Trots det har samlade åtgärder för att ta itu med kampanjen dröjt.

Omskakande

Först för en dryg vecka sedan aviserade regeringen ett antal konkreta insatser.

Fackförbundet Vision är kritiskt.

– Vi ser absolut att kampanjen hade kunnat hanteras med skarpare och fler åtgärder tidigare än vad som skett, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i fackförbundet Vision.

– Nu är det så klart väldigt omskakande för många socialarbetare när man ser en Säpochef på nyheterna som säger att det är en förhöjd nivå av attentatshot mot Sverige – och att det är kopplat till ens egen verksamhet.

Hon framhåller att socialtjänsten under lång tid lämnades ensam i att hantera kampanjen.

– Kommunerna har inte förmåga att på egen hand stävja kampanjen, och på nationell nivå var det oklart hos vem ansvaret låg att agera. Det har gjort att det dröjt länge och det först nu man börjat koordinera sig och sätta in olika åtgärder.

"Tog tid att förstå"

När regeringen nu aviserat tuffare tag mot kampanjen var det ett svar på en hemställan från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Den lämnades in strax före jul.

– Vi har haft kontakter med regeringen tidigare också. Men då var det för att kampanjen drog igång på nytt. Då kände vi "inte en gång till", vi måste verkligen kraftfullt motverka det här på alla nivåer, säger Åsa Furén-Thulin, sektionschef för socialtjänst på SKR.

TT: Då hade kampanjen pågått i ett år redan. Hade ni kunnat agera tidigare?

– Det var så nytt för oss. Det tog tid att förstå vad det var för någonting. Det var många svåra ställningstaganden.

– Jag skulle vilja säga ja – man vill alltid ha varit snabbare ut. Men så ser inte livet ut. Man måste också göra grundliga analyser och fundera på vad som är bra och inte bra.

Både MPF och SKR uppger att man sedan kampanjen tog fart i december 2021 stöttat utsatta kommuner.

I regeringens nya åtgärdspaket ingår flera nya uppdrag till olika myndigheter. MPF ska stärka sin förmåga att möta påverkanskampanjer, Socialstyrelsen ska bemöta falska påståenden på sociala medier och trossamfund ska involveras mot ryktena, bland annat.

Enligt Vision hade det här behövts mycket tidigare.

– Nu har Socialstyrelsen fått ett informationsuppdrag, vilket är bra, men det hade behövt komma på plats – och med förstärkta resurser – redan när man för mer än ett år sedan insåg hur omfattande det här var, säger Veronica Magnusson.

Pågått länge

Även MPF konstaterar att Sverige hade kunnat ta tag i frågorna i ett tidigare skede. Enligt myndigheten startade LVU-kampanjen egentligen inte i december 2021, utan det var då den tog fart.

– Problematiken med att det finns en kritik från muslimskt håll med hur svensk lagstiftning fungerar och de beslut som fattas har pågått minst tio år, säger Magnus Hjort.

– Det är alltid lätt att vara efterklok. Men det är mycket möjligt att om Sverige hade adresserat frågorna tidigare hade vi kunnat stävja den utvecklingen något, säger han.

TT: Räcker de åtgärder som regeringen nu vidtar?

– Det är väldigt svårt att få den här typen av internationella aktörer att backa bara för att vi beslutar om regeringsuppdrag i Sverige. Men vi kommer naturligtvis att göra vår del i detta och sedan får vi utvärdera det.

Underliggande problem

Att kampanjen fått sådan kraft i Sverige har sannolikt med flera faktorer att göra.

Vision framhåller år av nedskärningar och försummelse av socialtjänsten, vilket ska ha hindrat förebyggande, relationsskapande och tillitsbyggande arbete.

SKR pekar på segregationen som en bidragande orsak till att kampanjen fått fäste.

Sverige har mer att göra, enligt MPF.

– Vi måste ta tag i de underliggande problemen med integration, segregation, bristande språkkunskaper och liknande som ju är viktiga faktorer i att det här blir så intensivt och så svårt, säger Magnus Hjort.