Det kommer troligtvis inte att synas i samhället att terrorhotnivån har höjts från 3 till 4 på den femgradiga skalan, tror Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.

– Det blir kanske lite fler poliser, men det är ju främst trygghetsskapande, säger han.

– Säkerhets- och underrättelsemyndigheterna jobbar febrilt, vässar sitt nät, men jag tror inte att man kommer att köra ut saker på stan på grund av att det är ett högt hot.

Allmänheten har redan fått så mycket information om den skärpta hotbilden att de redan mentalt har befunnit sig på nivå 4, enligt Ranstorp.

– Myndigheterna har kommunicerat klart och tydligt, andra länder skärper reseavrådan och Sverige pekas tydlig ut i terrorkommunikéer. Det har ökat medvetenheten.

"Business as usual"

Ranstorp tycker precis som Säpo att privatpersoner ska fortsätta leva som vanligt.

– Business as usual. Jag kommer att gå i gallerior och besöka stora evenemang, inte bete mig annorlunda. Min uppmaning till allmänheten är att göra likadant, fortsätt vara en vanlig medborgare, säger han.

– Det går inte gardera sig, det kanske inte händer något eller så kan det dröja länge.

Om man upptäcker något som avviker från det normala bör man dock slå larm.

– Men då menar jag rejält avvikande. Det finns alltid en risk för att massvis av saker rapporteras in som tar upp polisens resurser, säger Ranstorp.

"Var inte orolig"

Mats Fridlund, som forskar om terrorhistoria vid Göteborgs universitet, tycker inte att människor ska vara oroliga på grund av det försämrade säkerhetsläget.

– Generellt sett är det väldigt liten risk för att råka ut för ett terrordåd. Ska man vara orolig finns det mycket annat som är värre i vardagen, som olyckor och sjukdomar, säger han.

– Sedan ska man förstås vara aktsam på konstiga saker, men det kan ju också vara svårt eftersom vi alla nog ser lite konstiga ut när vi går runt på stan.

Det finns ingen anledning att undvika vissa platser eller situationer, anser Fridlund.

– Men om man tittar på de dåd som har hänt så har de skett i storstäder snarare än i mindre städer och på landsbygden, säger han.

– Sedan finns dåd som riktar sig mot specifika grupper eller personer, vilket gör att de kan känna sig utsatta. Andra dåd riktar sig mot allmänheten på allmänna platser, som attackerna på Drottninggatan. Men man bör ändå inte känna sig mer orolig än vanligt.

Lyssna på råden

Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan, tycker att man ska vara uppmärksam på hur det ser ut och vad som händer runt omkring en. Ribban för när man larmar bör vara förhållandevis låg, anser han.

– Om man ser något avvikande som är akut, ring 112. Är det något annat som inte stämmer men som inte är akut, ring polisen och meddela det. Hellre att för många ringer än att ingen ringer.

Dessutom bör man lyssna på polisens och Säpos råd och rekommendationer framöver, säger Holmlund.

– Reser vi utomlands, vart än vi åker, ska vi vara aktsamma på UD:s reserekommendationer och följa dem väldigt noggrant.

Det gäller både vad gäller slutdestination, men också var och hur man mellanlandar på olika platser.

– Jag tror att man utomlands ska vara relativt restriktiv med att synliggöra att man kommer från svenska förhållanden för man vet aldrig vilken oro det väcker.