Sverige ser ut att närma sig en Natoansökan med snabba steg.

Enligt medieuppgifter planerar regeringen att samordna sin process med Finland och ett besked kan komma redan i mitten av maj, inför Natos toppmöte i slutet av juni.

Från ryskt håll kan vi förvänta oss motreaktioner i form av diplomatiska motdrag, hybridhot, cyberattacker, sabotage, desinformation och påverkanskampanjer.

Även risk för en militär attack har nämnts, bland annat av försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Men enligt säkerhetspolitiska experter är ett sådant angrepp osannolikt.

– Vi kommer att få se en ökning av hela spektrumet av metoder, där huvudsyftet är att hota och påverka Sverige. Ett militärt angrepp går givetvis inte att utesluta men jag ser det som osannolikt, säger Hugo von Essen, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.

"Vill skapa rädsla"

Dels är Ryssland upptaget av kriget i Ukraina, dels skulle en attack mot Sverige vara för "farlig" för Ryssland, både politiskt och militärt.

– Det är mer troligt att Sverige, jämfört med Ukraina, får hjälp av andra länders trupper. Vi kan inte vara säkra på det, men den risken är nog inte Ryssland villigt att ta för ett land som Sverige, som egentligen inte är särskilt viktigt för dem, säger Hugo von Essen.

Under våren har ryska företrädare uttalat att ett svenskt medlemskap kommer att leda till "allvarliga militärpolitiska konsekvenser" och "vedergällningsåtgärder".

Oscar Jonsson, forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, framhåller att det är skillnad på hot om reaktioner och faktiska reaktioner.

– De har alla incitament att skrämmas. Däremot är det extremt svårt att se hur de skulle kunna tro att de kan vinna något genom att eskalera militärt mot Sverige, säger Jonsson.

Hugo von Essen påpekar att de vaga formuleringarna är avsiktliga.

– Man vill skapa en rädsla för kärnvapen eller för att Ryssland ska ta Gotland. Men konkret innebär det snarare att Ryssland kommer att förstärka sin militära närvaro kring Östersjön. Man kommer att ha mer övningar nära svenskt vatten och vi kommer att få se fler kränkningar. Men det hade nog hänt även utan ett svenskt Natomedlemskap, säger han.

Ingen acceptans

I tidigare svenska och finska Natoutredningar konstateras att Sovjetunionen och Ryssland följt samma schema när det gäller utvidgning av Nato. Först motsätter man sig en utvidgning, ibland högröstat, och efter det kommer politiska och ekonomiska påtryckningar, därefter tyst acceptans och slutligen en återgång till läget innan.

Men i dag finns det inte längre något normalläge att gå tillbaka till, enligt Hugo von Essen.

– Spänningarna är så pass höga. Det finns inte längre någon acceptans i Ryssland för Nato. Det ryska narrativet nu är att Nato bedriver krig mot Ryssland, säger han.

I stället kommer vi att få se ett fortsatt högt tonläge och diplomatiskt oväsen.

– Ryssland är väldigt kreativt i att hitta olika sätt försöka påverka, utpressa och hota, säger von Essen.

Risk för gränstvist

Ryssland har tidigare lyckats stoppa länders Natoprocesser.

När Georgien var på väg att söka Natomedlemskap 2008 startade Ryssland en gränskonflikt, vilket innebar att processen inte kunde genomföras.

Skulle Ryssland genom en mindre militär incident skapa en gränstvist med Sverige under ansökningsprocessen behöver vi ha ett skydd, säger Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan.

– Det skulle inte skada om exempelvis Frankrike, styrd av Lissabonfördraget, uttalade att man kommer att komma till Sveriges hjälp, och kanske även förstärker det genom att flytta upp militära resurser i Östersjön, säger Westberg.

Även försvarssamarbetet Joint Expeditionary Force (JEF) skulle kunna aktiveras.

– En gränstvist är inget jag bedömer som särskilt sannolikt, men man kan ju göra det ännu mer osannolikt genom att få Ryssland att inse att stormakterna har engagerat sig på svensk sida redan under ansökningsprocessen, säger Jacob Westberg.

Extra vaksamhet krävs för att stå emot ryska motdrag, anser han.

– Försvarsmaktens incidentberedskap med stridsflygplan kan behöva vara ännu mer aktiv, vi har också redan förstärkt militärt på Gotland. När det gäller informationskrigföring och skrämseldiplomati gäller det att man själv är mentalt stark, och den nya Myndigheten för psykologiskt försvar behöver tänka ut strategier, säger Jacob Westberg.

Sverige ett "struntland"

Parallellt med den fientliga ryska retoriken om "åtgärder" vid en svensk och finsk Natoansökan har det även förekommit uttalanden av motsatt karaktär.

Den tidigare ryske presidenten Dmitrij Medvedev har sagt att det skulle innebära "bara några fler" motståndare för Rysslands del, och enligt den ryska regeringens talesperson Dmitrij Peskov utgör anslutningarna inget existentiellt hot mot landet.

Rysslands retorik skiftar beroende på vem man riktar sig till, konstaterar Hugo von Essen.

– Till publiken utomlands vill man få det att framstå som att ett svenskt Natomedlemskap skulle vara ett stort hot och att Ryssland är ett offer inträngt i ett hörn, för att kunna eskalera hot om kärnvapen och tredje världskrig.

– Till den ryska publiken är det ett helt annat narrativ som bygger på att Ryssland är stort och mäktigt, och att Rysslands militär är extremt kapabel. Då passar det bättre att Sverige är ett litet struntland som inte påverkar Ryssland.