Så ska det bli svårare att frita fångar

Efter två dramatiska fritagningar tidigare i år har Kriminalvården tagit fram nya rutiner för att öka säkerheten vid transporter.
–Det nya med alltihop är att det helt plötsligt kom ett hot utifrån, säger Joacim Trybom, chef för nationella transportenheten.

En 17-åring fritogs i samband med ett besök på Folktandvården i Södertälje den 13 april. Den morddömde pojken var placerad på ett Sis-hem. Arkivbild.

En 17-åring fritogs i samband med ett besök på Folktandvården i Södertälje den 13 april. Den morddömde pojken var placerad på ett Sis-hem. Arkivbild.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Säkerhet2023-10-22 19:42

Åtgärderna ska bland annat begränsa den frihetsberövades möjligheter att kommunicera med omvärlden i samband med en planerad transport, fler transporter ska ske med poliseskort och fler av Kriminalvårdens bilar ska vara omärkta.

– Alla åtgärderna har påbörjats, av dem är kanske hälften implementerade och resten tar viss tid beroende på hur stora de är, säger Trybom.

Den 8 februari fritogs en 20-årig gängkriminell man i samband med ett sjukhusbesök i Norrköping. Han kände sannolikt till sjukhusbesöket i förväg och hade tillgång till en mobiltelefon dagarna innan besöket. Fritagningen skedde under dramatiska former utanför Vrinnevisjukhuset av två maskerade män.

Den 13 april skedde det igen, när en 17-åring som var intagen på ett Sis-hem fritogs utanför Folktandvården i Södertälje.

Ny hotbild

Regeringen gav då Kriminalvården i uppdrag att stärka säkerheten vid transporter. Nu har åtgärderna redovisats för justitiedepartementet.

En av de mest betydelsefulla åtgärderna anser Trybom vara att den frihetsberövade får veta så lite som möjligt om transporten – och möjligheten att begränsa den intagnes kommunikationsmöjligheter. Åtgärden riktas mot fångar och intagna som omfattas av en hotbild.

– Är du gängrelaterad kommer du veta betydligt mindre om transporten så du inte kan ringa någon och säga "hej, jag ska ut då och då".

En annan punkt vars betydelse Trybom betonar är samarbetet med polisen. Fler transporter kommer behöva poliseskort i framtiden, säger han.

– Det nya med alltihop är att det helt plötsligt kom ett hot utifrån. Tidigare har hotet varit inne i transporten när de ska försöka bråka eller försöka ta sig ur fordonet och springa. Men helt plötsligt kom det någon utifrån som är beväpnad. Det är där vi behöver polisen.

Ingen garanti

Trybom säger att Kriminalvårdens personal känner sig mer trygg nu när den är förberedd på den här typen av hotbild.

– Men vi kan aldrig garantera att det inte sker, utan det kommer säkert ske i framtiden. Nu gör vi det betydligt svårare och är mer förberedda.

TT: Hade fritagningarna tidigare i år förhindrats med de nya åtgärderna?

– Det hade gjort det betydligt svårare. Det är svårt att säga om de hade förhindrats helt. Då hade de inte kunnat kommunicera och säga var de befann sig och vi hade kanske inte synts lika väl.

Fakta: Så ska Kriminalvårdens transporter bli säkrare

Tillgång till information och kunskap om den frihetsberövade och om destinationen begränsas mer än idag.

Den frihetsberövade och utomstående undanhålls information om tid och plats för transporten. I de fallen det inte går att garantera att ingen obehörig har kännedom om transporten stärks möjligheten att begränsa den frihetsberövades kommunikationsmöjligheter inför transporten.

Polisen ska fortsätta bistå med eskort och yttre skydd genom beväpning.

Transporternas synlighet ska minska genom omärkta bilar och civil klädsel.

Antalet skottsäkra fordon ska öka.

Kriminalvårdens transportutbildning förstärks.

Källa: Kriminalvården

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!