Den 20-årige mannen kände sannolikt till sjukhusbesöket i förväg – och hade tillgång till en mobiltelefon dagarna innan besöket. Den 8 februari kunde den gängkriminella mannen under dramatiska former bli fritagen utanför Vrinnevisjukhuset i Norrköping av två maskerade män.
Den 13 april skedde det igen. Den här gången handlade det om en 17-åring som var intagen på ett Sishem och fritogs utanför Folktandvården i Södertälje.
Efter de två uppmärksammade fritagningarna har Kriminalvårdens säkerhetsavdelningen nu sett över myndighetens säkerhetsarbete vid transporter i en intern rapport.
Cirka 600 personer med koppling till organiserad brottslighet sitter i dag inlåsta på anstalter. Antalet personer som har kapacitet att genomföra en fritagning har ökat, enligt Kriminalvården.
Förändring efter 2022
Säkerhetsdirektör Kenneth Holm har märkt en tydlig förändring efter de stora insatser mot gängkriminella som gjorts i Stockholm efter juldagen 2022.
– Vi har betydligt fler kopplade till organiserad brottslighet nu än vad vi har haft tidigare i vår miljö. Det har gjort att säkerhetshoten ökat. En utkomst av det är fritagningarna som varit på kort tid under senvintern, säger han.
Efter fritagningarna ställde Kriminalvården in alla planerade transporter som avsåg sjukvård för fångar. Kriminalvården har även höjt säkerheten vid transporter till extern sjukvård och domstolsförhandlingar.
En viktig åtgärd är att försöka minska antalet transporter. Bland annat vill Kriminalvården att mer vård ska kunna ges utan att personen behöver lämna skalskyddet.
– Vi har ju sjukvård inom Kriminalvården till en viss nivå. Vi har haft ett bra samarbete med sjukvården kring om man kan utveckla jourverksamheten, eller om vi kan göra mer helt enkelt, säger Kenneth Holm.
Vill ha mer poliseskort
När transporter ändå måste ska är skyddandet av informationen kring transporten – när den ska ske, hur och var – avgörande, enligt rapporten. Den stora utmaningen här ligger i transporter som Kriminalvården utför åt andra myndigheter, där personen har andra möjligheter att kommunicera externt.
Redan i dag får Kriminalvården beväpnad eskort av polisen vid vissa högrisktransporter. Polisen har dock inte alltid möjlighet att hjälpa till, och Kriminalvården ber inte alltid om det stöd som egentligen hade behövts, enligt rapporten.
I fortsättningen kommer dock Kriminalvården att börja be polisen om eskort vid fler tillfällen, säger Kenneth Holm.
– Förut har vi jobbat väldigt mycket med konkreta hot. Vi kommer att jobba mer mot latenta hot och vi kommer att ha en närmare dialog med polisen när det gäller personer med koppling till gängkriminalitet för att bedöma behovet av eskort.
Kriminalvården för även en dialog med Domstolsverket om möjligheten att öka antalet digitala förhandlingar.