SD-ledaren Jimmie Åkessons utspel om att riva eller stänga moskéer där extremism och anti-demokratiska budskap sprids har mötts av en kritikstorm.

Men även en företrädare för S har tidigare lyft frågan om att stänga moskéer – Ardalan Shekarabi som pekade ut en påstått Iranstödd moské i Stockholm som ett hot.

Att riva moskéer medger inte svensk lag i dag, enligt rättsexperter. Utöver att det anses strida mot den grundlagsskyddade religionsfriheten kan det även stå i strid med reglerna i Europakonventionen om mänskliga rättigheter.

Går inte att stänga

Inte heller går det att stänga en moské, såsom görs i till exempel Frankrike, för att det förekommer radikal islamistisk propaganda, enligt Säpo.

– Enligt våra jurister finns det inte någon laglig grund att stänga en religiös lokal utifrån premissen att det pågår extremistisk verksamhet i själva lokalen, säger Säpos presstalesperson Fredrik Hultgren-Friberg.

Där skiljer sig lagen från den som rör skolor, där Skolinspektionen efter yttrande från Säpo kan dra in tillståndet och stänga skolor om elever riskerar att radikaliseras.

– Det finns ingen sådan motsvarighet när det kommer till trossamfund, säger Hultgren-Friberg.

På frågan om Säpo vill ha en möjlighet att stänga ner moskéer blir svaret att Säpo inte har uttryckt något behov av förändrad lagstiftning.

Skolor och trossamfund

Enligt Säpo använder sig våldsbejakande islamister av trossamfund för radikalisering, propaganda och rekrytering.

– Vi har konstaterat under en längre tid att våldsbejakande islamistiska aktörer verkar inom en rad olika plattformar och utnyttjar en rad olika sammanhang. Skolor, föreningar, organisationer och trossamfund, säger Fredrik Hultgren-Friberg.

För fyra år sedan togs sex män, varav flera var imamer i muslimska samfund i Sverige, i förvar av Säpo eftersom de betraktades som säkerhetshot. Enligt Säpo hade de predikat om radikalisering, bejakat våldsanvändning och medverkat till att personer rest från Sverige för att ansluta sig till terrororganisationer.

Regeringen slog fast att samtliga sex skulle utvisas, men eftersom de riskerade förföljelse i sina hemländer blev de flesta kvar.

Hur stort problemet med radikal islamism är i dag just kring moskéerna vill Säpo inte uttala sig om.

– Vårt fokus är individerna och hur vi kan reducera individers våldsbejakande extremistiska aktiviteter, säger Fredrik Hultgren-Friberg

Har minskat tillväxten

Fallet med imamerna visar att det har funnits problem kring vissa moskéer, enligt terrorforskare Magnus Ranstorp vid Försvarshögskolan. Men han anser att myndigheterna åtgärdat det.

– Säkerhetspolisen vidtog 2019 ett antal åtgärder som reducerade tillväxten i de här miljöerna.

– Några av de här imamerna har nu utvisat sig själva.

Att Skolinspektionen, efter samverkan med Säpo, stängt ner flera skolor har också fått effekt när radikalislamistiska miljöer tappat finansiering, enligt Ranstorp.

TT: Borde det finnas en möjlighet att stänga ner moskéer där radikal islamism sprids?

– Om det förekommer radikala predikanter i en moské kan man diskutera om det är en möjlig lösning att stänga moskén. Men jag ser inte att det är ett jätteproblem i dag, säger Ranstorp.

– Snarare handlar det om att fokusera på tongivande predikanter, föreningar, skolor och så vidare, det ekosystem av radikala kretsar som finns utanför moskéerna.

Kontroversiell islamism växer

Det anser han att myndigheterna gör.

– Att säga att ingenting görs stämmer inte. Säpo har järnkoll på de här miljöerna, de vet vilka moskéer som eventuellt är problematiska och de har satt rejäl press på de radikala personer som är aktiva.

2017 gick Säpo ut med bedömningen att det finns omkring 2 000 våldsbejakande islamistiska extremister i Sverige. Det var en stor ökning jämfört med några år tidigare.

I dag talar Säpo inte längre om antal eftersom man inte anser att det ger en relevant bild av hotet.

Samtidigt har salafismen, en fundamentalistisk inriktning inom islam, vuxit sig starkare i Sverige, enligt en rapport från Försvarshögskolan som bland andra Ranstorp står bakom. Salafister behöver inte vara våldsbejakande men kan påverka genom påtryckningar och hot. Antalet salafister i Sverige räknas enligt forskarna i tiotusental.