Säpo har de senaste åren trummat in budskapet att var tredje rysk diplomat i Sverige egentligen är underrättelseofficerare.
Hur många personer det rör sig om vill man inte berätta, men enligt utrikesdepartementet befinner sig totalt runt 35 ryska diplomater i Sverige, så det kan handla om ett tiotal.
Frågan om de misstänkta spionerna har ställts på sin spets efter Rysslands invasion av Ukraina. I Polen utvisades häromdagen hela 45 ryska diplomater sedan landets underrättelsetjänst larmat om att de är spioner.
Oklart om pekat ut
Underrättelseofficerare är personer som med stor sannolikhet ägnar sig åt aktiviteter som kan skada Sverige. Men om de ska skickas ut ur landet är en fråga för regeringen.
Säpo har klart för sig vilka underrättelseofficerarna är – men vill inte berätta om man pekat ut dem för regeringen.
– Vilken diskussion vi har med regeringen är ingenting vi säger. Däremot har vi sagt väldigt tydligt att det finns ryska underrättelseofficerare under diplomatisk täckbefattning på ambassaden och att det är ett hot mot Sverige, säger Daniel Stenling, chef för kontraspionage på Säpo.
Underrättelseofficerarna tillhör antingen den militära underrättelsetjänsten GRU, den civila utrikesunderrättelsetjänsten SVR eller den ryska säkerhetstjänsten FSB.
TT: Hur skyddar ni Sverige från de här personerna?
– Vi måste ha koll på vilka de är, vilken organisation de tillhör och vad de har för inriktning här i Sverige. Sen måste vi också hålla koll på vad de gör och vilket hot de utgör. När vi väl har gjort det sätter vi in de åtgärder vi kan för att begränsa deras möjligheter att kunna bedriva den här typen av verksamhet, säger Stenling.
En viktig del är att hela tiden ligga före underrättelseofficerarna och varna de mål de intresserar sig för.
– Då kan vi säga att "nu kommer du att träffa en person, det är en rysk underrättelseofficer för den eller den organisationen".
Svårt vara spion
Men det är inte bara från den ryska ambassaden som hotet utgår. Andra ryska plattformar för underrättelseinhämtning kan vara olika "täckföretag", som används för att få in underrättelsekapacitet i Sverige. Det finns också tekniska plattformar som byggs upp i Sverige och används för elektroniska angrepp, enligt Stenling.
Säpo konstaterar i sin årsrapport att Rysslands invasion av Ukraina, och det försämrade säkerhetsläget som följt av det, kommer att påverka Sveriges säkerhet i flera år framöver.
– Sverige är satt under tryck. Det är en hotbild som inte antingen är militär eller civil, utan både och, säger Säpochefen Charlotte von Essen.
Hotaktörer uppges vara beredda att gå långt för att nå sina mål.
– Vi arbetar intensivt med att försvåra och förhindra för främmande makt att värva agenter och stjäla hemlig information. Det ska vara svårt att vara spion i Sverige, säger Charlotte von Essen.
Växande extremism
Samtidigt växer även hotet från våldsbejakande extremism, och Säpo ser hur allt fler minderåriga attraheras av framför allt den nätbaserade högerextremismen.
– Organisationernas roll har fallit i många avseenden till förmån för olika sakfrågor på olika plattformar, säger Fredrik Hallström, chef för kontraterrorism på Säpo.
Plattformarna avhumaniserar samtidigt som de normaliserar och legitimerar användandet av våld och attentat, vilket öppnar för radikalisering. Säpo bedömer att antalet minderåriga som har både avsikt och förmåga att delta i terrorbrottslighet ökar.
Fredrik Hallström anser att det behövs en annan syn på begreppet "ensamagerande".
– I det digitala flödet finns en stor mängd människor som hyllar, hejar på och groomar och förmår andra att genomföra de här attentaten, eller sprida vidare propagandan.
Säkerhetspolisen beskriver också det man kallar ett "ackumulerat säkerhetshot". Det handlar om personer som pekats ut som säkerhetshot och ska utvisas, men där utvisning av olika skäl inte sker. På så vis byggs säkerhetshotet på.