Prognosen som Migrationsverket nu presenterar visar på kraftig påverkan av coronapandemin. Antalet asylsökande väntas bli mellan 10 000 och 17 000 i år, en nedjustering med 8 000 jämfört med den tidigare prognosen från i maj.

– Det är ett historiskt lågt antal. Vi får gå tillbaka till 1999 då vi hade liknande nivåer, då var det 11 000, säger Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket.

Han förklarar att det är reserestriktionerna och smittskyddsåtgärderna som ligger bakom de låga talen nu. Det är alltså inte så att världen har blivit bättre under våren – flyktingar som måste fly svält och konflikter blir kvar i lägren eller i de länder de befinner sig i.

– Vi såg en kraftig nedgång i samband med pandemin. Sedan i mars har vi haft i genomsnitt 180 asylansökningar per vecka, säger Ribbenvik.

Asylsökande redan i Sverige

Av dem hade bara 12 procent rest in utifrån under de första månaderna av pandemin, berättar han.

– De övriga hade varit i Sverige. Nu har det ändrats, så att ungefär hälften av de asylsökande har rest inoch hälften varit här sedan tidigare.

Det blir nu lite färre skolbarn, ensamkommande barn och asylsökande per kommun. Men Sveriges 5 000 kvotflyktingar som stoppats på grund av pandemin innebär att kommuner inte får betalt för sin mottagning som de väntat sig.

– Att vi fick avbryta det arbetet har orsakat problem då vi åker ut och hämtar kvotflyktingar. Men nu är det i gång igen i liten skala. Vi för dialog med kommunerna om det, säger Mikael Ribbenvik.

Även arbetskraftsinvandringen och studerande från andra länder kommer att minska. Migrationsverket räknar med att 39 000 personer söker uppehållstillstånd för att arbeta i år, i den tidigare prognosen räknade man med 51 000 personer.

Arbetskraftsinvandring och studenter

Ungefär 14 000 utlandsstuderande väntas söka tillstånd att plugga här nu, jämfört med tidigare prognos på 20 000.

När restriktionerna för resor och smittskydd lättar så kommer antagligen också antalet flyktingar och asylsökande att öka, tror Mikael Ribbenvik. Men när det kan bli vet ingen nu.

– Vi räknar inte med någon förändring snabbt. Både Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har sagt att det här är ett maratonlopp, inte ett sprinterlopp.

Hur det blir med flyktingmottagandet i Sverige och EU på lite längre sikt är dock oklart. Pandemin har enligt Migrationsverket visat att det går att påverka antalet asylsökanden både i EU och i enskilda medlemsstater, samtidigt som många länder nu ser ett ökat behov av att ha koll på vilka som reser in och befinner sig där.

Efter den stora flyktinginvandringen till EU och Sverige 2015 har migrationspolitiken blivit mer restriktiv på flera håll, vilket nu ytterligare kan förstärkas av pandemin.

Samtidigt är den politiska utvecklingen sådan att många vill lämna exempelvis Mellanöstern, enligt Migrationsverket.

"Vissa rädda för Sverige"

Läget för pandemin och restriktionerna kommer antagligen att bölja fram och tillbaka, vilket i sin tur också påverkar asylansökningarna och migrationen, tror Mikael Ribbenvik.

– Det är komplicerat. Det beror inte bara på vad Sverige gör. I vissa länder är man rädd för Sverige. Det kan också bli krångligt med regler, som till exempel Thailand och bärplockare.

Mikael Ribbenvik förklarar att de minskande ansökningarna för med sig kortare handläggningstider på Migrationsverket.

– Det är positivt. Vi kan lägga resurser på att beta ned öppna ärenden, säger Mikael Ribbenvik.