Coronatryck mot tjej- och kvinnojourer

Antalet som söker stöd hos tjej- och ungdomsjourer har ökat markant under de senaste veckorna, enligt förbundet Unizon. Förbundet har också sett en ökad tillströmning av kvinnor och barn till skyddade boenden.

Många av kontakterna under coronakrisen har handlat om oron för våldsamma pappor. Arkivbild.

Många av kontakterna under coronakrisen har handlat om oron för våldsamma pappor. Arkivbild.

Foto: Anders Wiklund/TT

Samhälle och välfärd2020-04-21 20:05

Redan innan coronakrisen syntes en tydlig ökning av antalet stödkontakter – allt från telefonsamtal, chattmeddelanden och mejl till fysiska besök – med kvinno-, tjej- och ungdomsjourer runt om i landet. Under 2019 ökade kontakterna med Unizons jourer med 13 procent till nästan 122 000 kontakter.

Sedan spridningen av coronaviruset tog fart och olika restriktioner infördes har trycket ökat ytterligare. Enligt Unizon, som har över 130 medlemsföreningar, syns detta tydligast hos tjej- och ungdomsjourer: Söktrycket mot dem har ökat med mellan 20 och 40 procent jämfört med före krisen, uppger förbundet.

Chatta i smyg

Enligt Unizons generalsekreterare Olga Persson är det framför allt kontakterna via chattfunktioner som har ökat. Förklaringen hon ser är att det är lättare att chatta i smyg jämfört med att ringa.

– Man kan sitta med sin telefon och säga att man tittar på nyheter eller så, då kan man hitta det här andrummet för att chatta, säger Olga Persson.

Många av kontakterna under coronakrisen har handlat om oron för våldsamma pappor: Oro för att de kommer att vara hemma mer, för att de har trappat upp sitt våld, för att de ska slå ihjäl mamman i familjen. Många har också varit oroliga för att andra stödkontakter i samhället har blivit mer svårtillgängliga, säger Olga Persson.

Kan öka ytterligare

Även de kvinnojourer som har saknat chattfunktion men som i all hast skaffat det nu under pågående kris – 17 stycken inom förbundet – har märkt ett ökat söktryck, enligt Olga Persson.

Hon uppger även att antalet kvinnor och barn som söker sig till de skyddade boenden som drivs av medlemsföreningar runt om i landet har ökat. Och att tillströmningen kan förväntas öka ytterligare när väl den akuta situationen är över och restriktionerna börjar lätta:

– Det här följer ett mönster som vi även ser efter sommarlov eller andra längre ledigheter.

Förklaringen till mönstret är att det är först efter ledigheten, eller i det här fallet isoleringen i hemmet, som de utsatta kvinnorna har möjlighet att söka hjälp, förklarar hon.

"Måste gå snabbt"

Liksom bland annat FN pekar Unizon på risken för att coronakrisen ska leda till att mäns våld mot kvinnor och barn ökar – inte bara nu i den akuta situationen utan även på längre sikt, under kommande lågkonjunktur. Oron delas av den svenska regeringen, som beslutat om ett tillskott till landets kvinno- och tjejjourer på 50 miljoner kronor.

– De pengarna har vi inte sett ännu. Just nu håller sig jourerna flytande med befintliga resurser. Men självklart behöver vi extra resurser, säger Olga Persson.

– Det här får inte hamna i byråkratin, utan nu måste det gå snabbt.

Rättad: I en tidigare version fick Olga Persson fel titel.

Fakta: Allt fler söker stöd

Totalt hade Unizons jourer 2019 nästan 122 000 stödkontakter, med främst kvinnor och tjejer. Det kan jämföras med 108 000 kontakter 2018 och 92 000 under 2017.

Kvinnojourerna hade närmare 62 500 stödkontakter 2019. Tjej- och ungdomsjourerna hade drygt 59 100 kontakter.

Vanligaste orsakerna att söka stöd hos kvinnojourer var fysiskt och psykiskt våld samt frågor om vårdnad, boende och umgänge.

Stödkontakterna med tjej- och ungdomsjourerna handlade främst om psykisk ohälsa, frågor om kropp, sex och relationer samt våldtäkter eller sexuella övergrepp begångna av en bekant.

Statistiken bygger på enkätsvar från 124 av Unizons över 130 medlemsföreningar.

Källa: Unizon

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!