Bland svenska grundskoleelever som är födda i ett land med hög utbildningsnivå går 18 procent i friskola, jämfört med endast 5 procent bland elever som är födda i ett land med låg utbildningsnivå.
I granskningen har ländernas utbildningsnivå bedömts genom ett index kallat HDI, ett mått på välstånd där utbildningsnivå är en aspekt.
Stora skillnader
42 procent av barnen födda i Indien, 28 procent av dem från USA och 25 procent av de från Tyskland går på friskola. Medan endast 3 procent av barnen födda i Eritrea och 2 procent av dem från Afghanistan går på friskola.
Siffrorna kommer från Statistiska centralbyrån.
En tänkbar förklaring är att friskolor i huvudsak vänder sig till elever med stark social bakgrund, menar Björn Åstrand som är lektor vid Umeå universitet och som har utrett hur skolsegregation ska bekämpas.
Flera orsaker
Han tror dock att förklaringarna är flera.
– Man kan till exempel anta att de som kommer från länder med högt HDI i högre utsträckning bosätter sig där det finns arbete, och det är ofta i de större städerna. Där finns det i allmänhet dessutom både möjlighet till skolval och en skolvalskultur, säger Björn Åstrand till Skolvärlden.
– Flyktingar bosätter sig däremot ofta där de blir anvisade och det kan vara mindre orter utan skolvalsmöjligheter.
Åstrand konstaterar också att det är stor skillnad om man från sitt hemland är van vid ett välja skola. En annan viktig faktor är bakgrunden till att man kommit till Sverige – som flykting, okvalificerad arbetskraftsinvandrare eller efterfrågad specialist? Kunskapen om det svenska skolsystemet och dess valmöjligheter avgör också vilka val man träffar för sina barns räkning.