– Vi ser hur de barn vi jobbar nära pratar mer om oro för föräldrarna, för deras arbeten eller brist på arbete, för hur familjen ska klara vardagen, säger Tove Lindahl Greve, generalsekreterare för Majblomman.

Sedan 1907 jobbar Majblomman för att motverka barnfattigdom i Sverige. Genom sina drygt 500 lokalföreningar delar de ut ekonomiskt stöd till barnfamiljer, inte minst med hjälp av den årliga försäljningen av majblommor. Under pandemin har organisationens medarbetare sett hur de utsatta barnens fokus förskjutits – från att fantisera om en ny jacka eller en cykel handlar barnens drömmar nu om att familjen ska ha råd med mat och hyra.

"Jag vet att barn oroar sig för vad som händer när mammas a-kassa tar slut", säger Saida Ahmed, projektledare för Majblommans samarbeten med fritidsgården MiniMix i Angered utanför Göteborg, i organisationens senaste rapport om pandemiåret.

– De här barnen bär ett stort lass nu, ett ansvar som majoriteten av barn inte behöver bära. De oroar sig och täcker dessutom upp åt båda håll – både i skolan och hemma – för att dölja konsekvenserna av familjens utsatthet, säger Tove Lindahl Greve.

Växande klyftor

Enligt Rädda Barnen lever ungefär 186 000 barn i fattigdom i Sverige – runt en tiondel av landets barn. I en undersökning från Högskolan i Halmstad, Lunds universitet och Kronofogden uppgav nyligen var tredje hushåll med barn att de haft svårt att klara sina utgifter under pandemin. Tuffast är situationen för ensamstående föräldrar, där 42 procent av de tillfrågade sade sig ha betalningsproblem.

Tove Lindahl Greve berättar att flera av Majblommans lokalföreningar sett ett ökat antal ansökningar om ekonomiskt stöd det senaste året, där allt fler grundar sig i förlorade inkomster på grund av pandemin. Men vissa av de lokala föreningarna har i stället sett en nedåtgående trend, uppger hon.

– Vi är helt säkra på att det inte handlar om att problemet inte finns, utan snarare om att Majblomman också haft en ekonomisk kris under året och att föreningarna därför inte vågat vara lika offensiva i sin information kring stöd. Det kan ha dykt upp många nya familjer med hjälpbehov under pandemin, så nu kommer vi att satsa på att samla in pengar och att informera mer.

Växande klyftor

I fjol tvingades Majblomman ställa in all fysisk försäljning och intäkterna gick därmed ner kraftigt. I år är blomsterförsäljningen tillbaka, men i en digital variant där skolelever säljer de rödrosa blommorna via egna webbshoppar.

Och behovet av organisationens insatser är större än någonsin, säger Tove Lindahl Greve.

– Under pandemin har de som redan har lite fått mindre och på så sätt stärks den ekonomiska ojämlikheten. De här barnen hamnar efter ytterligare om det dessutom tar längre tid för dem att återhämta sig. Det skapar en oro för att klyftan kommer att växa på sikt – och vi vet redan att Sverige är ett av de välfärdsländer där de ekonomiska klyftorna bland barn växer snabbast, enligt Unicef.

"Handlar om samhället"

Majblomman efterlyser nu långsiktiga satsningar på nationell nivå på barns välfärd. Sverige behöver satsa på att barn oavsett ekonomiska förutsättningar ska kunna känna framtidstro, säger Tove Lindahl Greve.

– Hade man vågat göra det på bred front redan tidigare, satsat på sociala investeringar över tid, hade läget inte varit lika skört och pandemin blivit lika avgörande för barnen. Vi behöver ha fungerande system på plats – system som gör att effekten av ekonomiska skillnader märks så lite som möjligt bland barn.

– Det handlar om barnens tillvaro, men också om samhället. Ingen vill ha ett samhälle där barn växer upp och ser samhället på så olika sätt, fortsätter hon.